Tankar påverkar ens vikt

Tankar kan vara underbara, läskiga, positiva, negativa, övertygande, surmulna, vilsna, argsinta, glad - ja allt möjligt. Men sak är jag övertygad om och det är att ens tankar inverkar verkligen på ens handlingar. Det finns ju tom folk som skriver om tankar. Vi har Lunds egen Bodil Jönsson som skrev "Tio tankar om tid" som jag inte haft tid att läsa än ;-) och nu sist köpte jag "Tio tankar om mat". Får återkomma i bloggen vad hon och hennes son (kock) skriver i denna boken. Men åter till denna bloggens stjärna - nämligen jag...

Vid mina tidigare försök att gå ner i vikt och må bra så har jag alltid tänkt "jag ska försöka", "hmm undrar hur länge jag kan hålla detta", "jamen jag har så mycket på jobb så jag kan inte", "ojoj vad gott det skulle vara med godis". Och hur slutade de försöken? Jo med att jag försökte halvdant men gav upp direkt vid minsta motgång, jobbade ännu mer för att förtränga hur jag faktiskt mådde och tryckte i mig godis och andra onyttigheter.

I början på detta året kom de dumma tankarna. Framförallt "jag har ju aldrig klarat det innan som varför skulle jag lyckas denna gången". Den var den absolut starkaste tanken och usch vad jobbigt allt blev. Nu programmerar jag om min hjärna att tänka i positiva banor såsom "jag ska fixa detta", "jag kan", "denna gången som kommer jag i mål", "ja det är/kommer bli jobbigt men jag är inte ensam - be om hjälp/förklara", "kan andra så kan jag", "jobbet är inte viktigast - det är du och dina nära". Jag är övertygad om att dessa tankarna stärker mig på min resa mot ett bra hälsosamt liv och kommer att hjälpa mig att lyckas.

Man säger ju också att man mår som man förtjänar. Tycker man då själv att man inte förtjänar att må bra då kommer man ju inte heller prioritera att må bra. Men om man då tänker "Jag förtjänar att må som en drottning" då tror jag också man gör medvetna val som leder en in på den vägen.

Fast man får ju ha svackor på vägen som nu när gamla underbart vilseledande vågens sanning kom fram. Då genast börjar de negativa tankarna pocka på. Precis som om man har en röd liten djävel på en axeln som viskar i ens öra - "vem tror du att du är - du kommer inte fixa det". Men denna gången sov inte den lilla vita ängeln på andra axeln utan efter en stund av depp så kom "jag ska fixa detta!" Och det ska jag trots att jag kanske få en längre väg mot målet. Men samtidigt är detta för livet och ingen quick fix.

Avslutningsvis skänker jag en värmande tanke till alla er som följer min resa och tack för ert underbara stöd. Med er kan jag fixa detta!!!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hur många burpees?

12 veckor med Itrim

5 månader sedan min Gastric Bypass