Fortsätt till huvudinnehåll

Lycklig men fundersam sammanfattning utav BBC12

Nu har jag hunnit landa och smälta alla intryck från helgens äventyr. Har blivit en hel del funderingar, tankar, idéer, utmaningar och beslut från denna helgen. Jag är så oerhört glad att jag åkte för jag har haft det så himla kul. Jag har fått träna kuliga saker och fått utmana mig (läs löpning :-)). Jag har träffat massa härliga människor jag hoppas hålla kontakten med. Jag vann 3 pris (helt otroligt ju!!!) varav två blir rejäla träningsutmaningar som jag ser fram emot! Och en övernattning på hotell är ju bara lyx!

Men det har också varit en del reflektioner över var jag står idag, vad jag vill och kan, hur jag ser ut dvs kroppsuppfattning m.m. Nyttig erfarenhet som har fått mig att våga ta en del beslut där jag fortsätter att utmana mig själv. Jag kan ju börja med att konstatera att för bara 1 år sedan och tom för 6 månader sedan så hade jag aldrig kunnat delta i helgens aktiviteter så som jag gjorde.

Tom löpningen hade inte ens varit aktuell för en månad sedan. Så det som var häftigt var att jag vågade utmana mig själv att gå utanför the comfort låda. Att våga åka likaså vad jag numera kan göra med min kropp tex Spartan-passet eller Kronbee eller löpningen. Dock vill jag ju alltid mera och man jämför ju sig alltid. Tänk att kunna stå i plankan i 6 minuter eller 63 armhävningar på tå eller att springa som en gasell...

Fast där sa maken något klokt när jag ojade mig över detta - tänk på vem du jämför dig med... Hmm för det första ska jag ju egentligen enbart jämföra mig med mig själv. I början på detta året hade jag aldrig stått i plankan på tå - inte ens försökt. Nu gör jag det "naturligt" om än inga 6 minuter. Likaså armhävningarna. Eller löpningen (att jag vågade) eller Spartan/Kronbee att ha snabba fötter eller hoppa. Då har jag ju kommit otroligt långt.

Men jag jämför ju mig med de andra deltagarna... Då sa maken - och nu jämför du dig med de tuffaste... Vad han menade var ju att jag jämför mig ju inte precis inte med andra 39-åringar som har 20 pluskilona att släpa på och som tills för ett år sedan inte hade träning som en vardaglig del i livet. Nähä då jag ska tvunget jämföra mig med individer som inte ha de där kilona eller alltid har tränat eller springer 4 ggr i veckan eller...

Jamen, jamen, jamen säger då bloggerskan samtidigt som hon får sig en tankeställare. Dock vill jag framhålla att denna jämförelsen är mina tankemonster. För alla deltagare på eventet var så otroligt välkomnande oavsett storlek, utseende, träningserfarenhet, styrkor/svagheter!!! Vi var alla där för att vi älskar träning och för att ha kul tillsammans utan prestige. Alla hejade på alla och det är det BÄSTA någonsin - blir helt varm i hjärtat när jag tänker på det!

Likaså att de där tankemonstrena spökar vad det gäller utseende. Snabbt skannar man av omgivningen och konstaterat som vanligt med en suck - jaha störst igen trots allt hårt slit. Eller när man ser foto på sig själv och vill bara dra någon gammal filt över huvudet för ens arsle ser ut som en ladugård. Eller när man vaknar med stora påsar där ögonen är som streck och man känner sig som en ful gammal kärring och vill bara storgråta i sängen hela dagen.

Hallå vem sjutton bry sig jag skuttade, sprang, lyfte, drog som jag aldrig gjort förr - det är bedriften. Det är ingen jäkla skönhetstävling och jag ser ju förändringarna i min kropp. Maken och jag brukar konstatera att just nu är min kropp som en lerklump. Obs ej i negativ bemärkelse utan mer att allt omformas. Helt plötsligt har jag muskler på vissa ställe, helt plötsligt buktar det ut på ena sidan låret utav fett men någon annanstans har det försvunnit. Min kropp genomgår helt enkelt en förvandling och det är bara att acceptera. Men självklart blir det ju lite in your face när man ser det på foto.

Ytterligare en lärdom jag tar med mig är maten. Det var nog det svåraste. Till saken hör också att vågen var inte snäll i fredags morse. Den visade på 2,7 kilo plus fast jag har skött kost och träning exemplariskt. Då blir man lite trött och misströstande och vad gör man då... Joho jag är visst då värd choklad för jag har tränat jättehårt...

Det var också svårt ur den aspekten att till frukost/lunch vågade man inte äta hur mycket som helst för inom en timme visste man att man skulle köra järnet på ett pass. Vill inte kräkas fast det hade kanske varit lite coolt och kanske det fanns ett pris för det också... Sedan efter vissa pass var man vrålhungrig och försökte dricka i kapp med vatten, käka lite nötter eller en bar. Plus att så hungrig som jag var från söndaglunch till igår har jag aldrig varit i mitt liv!!!

Så detta tar jag verkligen med mig och måste planera annorlunda inför nästa liknande äventyr. Mer banan, sportdryck, inställning att tänk inte på portionerna just dessa dagarna utan se till att kroppen får näring och vätska. Men framför allt fick jag än en gång bekräftat att en tjej som skolkade så ofta som möjligt från skolgympan och som fram till för 1½år sedan hellre satt i soffan och käkade godis ÄLSKAR TRÄNING!!! Det är verkligen min nya passion och jag är kär i den!!! Mera såna här träningshelger i livet önskar jag mig!!! Och jag duger minsann som jag är för jag är ju jag!

Slutligen vill jag rikta ett stort tack till de 4 underbara tjejerna Jane, Terese, Mela och Sofy  som anordnade hela eventet!!! Jag vill även tacka alla fantastiska deltagare!!! Vilket härligt gäng av träningsglada människor!!! Me love och jag hoppas av hela mitt hjärta att vi ses igen nästa år!!!

Hela gänget (bild hämtad från BBCs fb sida som alla är tagna utav Jane)

Dans (syns lite i mitten närmast spegeln)
Baksidan av Jensen i svart på Kronbee-passet 
 Väldigt rörlig på yoga-passet på söndagen...
 Hela dansegänget - ser ni mig?
Mera dans 
 Japp på alla fyra...

Mera löpning - där ser ni också fina Elin i röd tröja som bodde på samma hotell som mig och höll mig sällskap på lördagens middag - tack Elin!
 Brett leende på Spartan-passet
Tydligen vart dansen också kul men smärre chock att se sig själv... 
 Och dagens mest osmickrande bild på the ass i en benböj...
Jag vart en av frågorna på tipsrundan...

Tävling i plankan, jägarvila och armhävningar. Jensen kan lugnt konstatera att hon behöver öva...
Och med denna bilden med tänkvärda ord vill jag avsluta BBC kavalkaden.
Följer du med nästa år?

Kommentarer

  1. Tina!
    Du är en sån härlig förebild. Du vågar och du kan och dessutom delar du med dig av dina upplevelser och tankar. Jag blir så inspirerad av att läsa om allt du hittar på. :)
    Kramar Sussie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh tack så mycket Sussie!!! Kram på dig!

      Radera
  2. Vilken härlig helg du har haft.
    Ha en fin kväll
    Mvh Jenny

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Dag 70 - Förlängt abonnemang på Mamma Fitness

Idag förlängde jag mitt abonnemang på PT Online och Mamma Fitness Sweden. Har tänkt på det ett tag och pratat igenom med maken. Jag trivs ju så himla bra med träningspassen som Olga planerar till mig, receptbanken är suverän, jag får bra feedback/pepp plus jag behöver ha koll på kostintaget samt vikten (på ett lagom sätt). Sen att jag inte har kunnat hålla tassarna ifrån socker är ju en annan sak - då kan man ju inte skylla på någon annan att resultaten uteblir. Jag signade upp för 6 månader så då blir det till mitten på januari ungefär. Speciellt bra när jag kommer börja nytt jobb i slutet på juli för då brukar man ju ha svårt att behålla rutiner etc.

Kost: Gröna vågen...
Träning: Cykelpendling och promenad
Mentalt: Lite seg men glad. Börja kännas att man behöver semester :-)

Kassar, matlagning och stålplattor!

Jag är nu inne på min fjärde vecka med Viktväktarna och jag är väldigt positivt överraskad. Självklart är den stora boosten att stålplattan visar på viktminskning. Hittills 3,6 kg ner och imorgon är det dags för nästa invägning. Följ mig på Instagram så får du ta del av resultatet :-) Men jag vågar liksom inte hoppas på något resultat eller ha några förväntningar. Känner dock hur kroppen förändras och blir mindre här och där. Hoppas bara jag har styrkan och motivationen att fortsätta om ett bakslag skulle komma.

Men jag har bestämt med mig själv att jag fortsätter denna vägen hela abonnemangstiden dvs till november oavsett. För det kommer gå upp och ner och detta kommer ta tid. Påminn mig om detta när jag surar över uteblivna resultat... Jag får även jobba mycket med hjärnspökena att jo det går att äta så mycket mat om du gör bra val och samtidigt gå ner i vikt. Men det är en tankevurpa för mig och något jag får påminna mig själv om flera gånger per dag.

Fast å andra sidan är ju det j…

Hur går jag vidare?

Funderat länge på hur jag ska ta mig närmre ett av mina mål för i år dvs det där med att komma i mina fina klänningar igen. Jag har ju kommit så otroligt långt sedan jag började på denna hälsoresan för snart 10 år sedan. Holy crap är det så länge sedan jag vägde in på över 125 pannor, inte tog mer än typ 200 steg per dag och åt skräpmat och socker varje dag!!! Jag är så stolt över hur jag förändrat mitt liv men det är ju en livslång uppgift. Och det känns som för varje år, månad, vecka och dag lär jag mig något om mig själv och hur min kropp samt knopp funkar. Plus att jag fortsätter bygga mitt facit för mig!

Körde ju tidigare i år Itrim Fokus för att komma igång med träning. Då det bestod av 3 inspirationsföreläsning och 9 PT Small Group tillfällen. Och träningen funkar ju strålande nu men fråga inte om armhävningarna och Ica-Klassikern bara... Nu är jag redo för nästa steg - att ta tag i maten. Eller snarare planeringen av min mat och portionsstorlekarna. Att äta lagom portioner, gö…