Är det verkligen för alla?

Bättre sent än aldrig... Här är inlägget och bilderna från NTC Live...

Som uppladdning inför Tjejmilen så tog jag och Lotta oss till Clarion Hotel Skanstull för ett träningspass med Nike dvs Nike Training Club Live förra fredagen. NTC har kört en sommarutmaning där man skulle träna 1000 minuter med hjälp utav appen. En jättebra grej och det var rolig att ha en möjlighet att delta på avslutningen. Fast det hade nog varit mer kul och intressant om man hade deltagit i 1000 minuter utmaningen vilket jag inte har gjort.

En sak som stör mig och det gäller inte bara detta specifika eventet utan alla sådana här tillställning. Det vill säga scenariot vart liknande på Sparta i Motala, på Blooger Boot Camp i våras och på flera andra av dessa träningsevents som jag har deltagit på. Och vad är det som stör mig och får mig att ställa frågan - är det verkligen för alla?

Ja det är ingen som tvingat mig att tidigare i mitt liv inte träna och äta mig fet. Det är helt och hållet mitt eget ansvar. Men nu när jag gör allt i makt för att minska i omfång och samlar allt mitt mod för att delta på olika träningsevent vill man ju inget hellre än att passa in. För alltid finns tanken i huvudet att jag egentligen inte passar in för jag är fortfarande för stor etc. Ja nojor i mitt huvud och långt i från sanningen.

Dock bekräftas alltid denna nojan i dörren till dessa eventet. Hur då? Jo den där obligatoriska träningstoppen (tröja eller linne) som delas ut. Oftast jättefina och oftast vill arrangören att man ska ha den på sig - både under träningspasset och för ett gruppfotot. Dvs det gör ju alltid ett trevligt intryck när bilderna sedan slussas runt på hemsidor och facebook. Och varför bekräftar den nojan av att inte passa in?

Jo den är alltid för liten och sitter som ett korvskinn dvs oftast finns damstorlek upp till L eller XL men då är det träningsvärldens XL och inte de stora klädkedjornas för större storlekar XL. Alternativt om det finns vilket inte alltid är fallet så får man herrtröjan. Och den är garanterat alltid i en annan färg, tryck och whatever. Allt för man ska känna sig ännu mer obekväm och ännu mer som man inte passar in bland de andra.

När jag besökte Spartan så fick jag tröja i storlek L som jag kanske kan ha när jag gått ner 20 kilo till. Fick då samla mod till mig och be om en herrtröja i XL. Mindre kul och en förstärkning av att inte passa in. Dock det som var bra här vara att den såg exakt likadan ut som damtröjan så jag behövde inte känna mig utanför.

På BBC så valde jag XL (eller L kommer inte riktigt ihåg men det var den största storleken) på linnet och den satt som ett korvskinn och jag kan inte påstå att jag kände mig fin eller bekväm. På Nike eventet förra fredagen hade Lotta och jag bett om största tröjan vilket i detta fallet var L. Jag fick på mig den efter att ha töjt och stretchat lite och den satt tajt. Och Lotta fick tyvärr inte på den utan fick ta en herrtröja.

Det var absolut inget fel på den men det är inte så jäkla kul att vara de två största tjejerna (åter igen...) på denna typen av events och allt förstärkt med att man inte känner sig bekväm i eventtröjan. Jag säger inte att det är arrangörernas fel, jag jag vet att jag är större och ja jag vet att damtröjor skiljer sig i passform etc. Men det tar inte ifrån att det förstärker min känsla utav att inte passa in.

Och det som etsar fast sig i mitt minne är den där nervösa, pinsam tiden utav att åter igen prova en tröja som troligtvis inte passar. Så min önskan är att tillverkarna som tex Nike och andra som vill att alla ska träna, just do it eller vad det nu är också ser till oss lite större tjejer. Och att arrangörerna som också gärna vill ge intryck att alla ska vara välkomna tänker ett steg längre och tex väljer likadan dam som herrtröja och försöker hitta större storlekar. Tror ju inte att detta inlägget kommer åstadkomma allt detta men behövde skriva av mig lite...

Här är Nike bilderna









Två nöjda tjejer

Gruppfoto - hitta ni oss?

Kommentarer

  1. Så huvudet på spiken! Riktigt bra inlägg och jag hoppas verkligen att tillverkarna tar åt sig, för det är som du skriver inte arrangörernas fel utan de som gör tröjorna och även att de anpassar sina storlekar till vanliga klädstorlekar- dvs en XL kanske mer borde motsvara en 48/50 och inte stl 42 som är väldigt vanligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra inlägg Tina, psykologin i det hela spelar stor roll för oss som inte är
      en 38-42.

      Vi är alla olika i kroppsform och det borde finnas alternativ om man är modell större.

      Du är en förebild! Hälsningar Jessica Danefors

      Radera
    2. Jamen Jenny lite tycker jag det är arrangörernas fel också för att de inte tänker på att det kan finnas större modeller. Men sen å andra sidan kan man väl inte täcka alla eventuella kroppsformer. Fast åtminstone se till att dam och herr är likadan - allt behöver ju inte vara rosa :-)

      Precis mycket psykologi också för nu blir man osäker redan i dörren och det påverkar hela upplevelsen.

      Tack så mycket Jessica!

      Radera
  2. BRA SKRIVET. I detta landet skall ALLA vara lika. Det börjar när man föds, då skall barnet följa en viktkurva. Inte kul om barnet ligger under, eller för mycket över denna kurva. Sedan skall ALLA börja skolan vid 7-års ålder, och sedan skall ALLA ta studenten. Stackars vi alla som inte passar in i mallen/Kram M.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Margaretha! Ja vi ska alla vara lika fast vi är unika - svårt det där :-) Hoppas vi ses imorgon! Kram!

      Radera
  3. Håller som många andra med dej Tina, det är inte kul att känna sej utanför när man tycker man redan varit så himla duktig och så passar man iaf inte in.
    Kram Chatto

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä det är det som är det tråkiga - när känner man sig inte så? Kram på dig!

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hur många burpees?

12 veckor med Itrim

5 månader sedan min Gastric Bypass