Ben, ben, ben

Då sätter vi igång med tentaplugget även här i bloggen. Ja inte för att ni behöver skriva tentan på söndag men ni kanske kan plocka upp något om kroppen och träning... Plus att när jag läser igenom mina anteckningar och kurslitteraturen för att plocka ut godbitar samt att skriva ner dem så lär jag mig förhoppningsvis något. Så denna veckan får ni stå ut med alla möjliga inlägg - alltifrån skelettet som idag till andning, seniorträning, hjärtat, konditionsträning, styrketräning.  You name it. Är du redo så kör vi :-)

Visste du att vi har 206 benbitar i kroppen som utgör vårt skelett. I handen har vi 27, i foten 26 och skallen 20 stycken... I det latinska namnet för varje ben som skriver man först "os" och "ossa" för plural då det betyder ben. Till exempel Os sacrum (korsben), Os coxae (höftben) och Os femoris (lårben). I latinet ska man betona tredje sista bokstaven. Mitt favoritben just nu är Os clavicula bara för det är så kul att säga :-) Skelettets funktion är att skydda organen, fungera som hävstång för våra muskler, upprätthålla kroppen, mineraldepå och den röda benmärgen är platsen för vår blodbildning.

Skelettet är en levande vävnad som växer, bryts ner och återbildas under hela livet. 60% av benmassan byggs upp innan tonåren genom stötar tex hopp och spring. Vilket idag skapar problem i och med mer stillastittande barn dvs deras skelett blir skörare. Skelettet består av en oorganisk del (hårdhet & skörhet) och en organisk del (svikt & töjbarhet). Hos barn är den ration 1:1 och sedan ju äldre man blir så minskar den organiska delen till ca 7:1 vilket ökar risken för benbrott. Men genom att träna kan äldre undvika detta då aktivitet kan ge dem ökad kroppskontroll och bättre balans vilket minskar fall. Så det är aldrig för sent!!!

Benbitarna delas också in i olika grupper som beror på utseende tex rörben, korta ben, platta ben, lufthaltiga ben och sesamben. Just det sistnämnda tycker jag är ett litet kuligt namn och ett exempel på sesamben är knäskålen eller os patella. Mellan benbitarna har vi tex leder, ledband och ligament. Det finns olika typer av leder som kulled, äggled, sadelled, gångjärnsled, planled och vridled. Det är dessa leder som bestämmer hur vi kan använda en kroppsdel som tummen, handleden, armbågen, höften, axeln, ryggraden och knä. Det finns olika ledrörelser och dessa är min tentafasa... Vi pratar sagital planet med flexion och extension, frontal planet med abduktion och adduktion, transversal planet med medialrotation och lateralrotation. Men sen tillkommer pronation, supination, dorsal-, palmar- och plantar-flexion :-(

Vår columna vertebralis dvs ryggraden är S-formad för att agera som en fjäder och stötdämpare. Vi har 24 fria ryggradskotor varav 7 st halsryggkotor (cervikalkotor) som benämns C1-C7, 12 st bröstryggkotor (thoracalkotor) som benämns T1-T12 från dessa fäster våra 12 revbenspar och 5 st längdryggkotor (lumbalkotor) som benämns L1-L5. Och tex när man får en skada i en av dessa kotor och skulle bli förlamad så är det avgörande vilken kota. Är skadan i C1-C7 blir man förlamad från halsen och ner medan skulle skada sitta på L1 så kan man röra större delen utav överkroppen men allt nedanför den kotan blir förlamat.

Här kan du kolla lite mer på skelettet: http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4nniskans_skelett