Den däringa fokusen!

I torsdags började jag känna mig vissen och tänkte nej inte en jäkla förkylningsrunda till. Har ju haft två riktiga dunderförkylningar (en i början på dec och en som jag inledde nya året med) och det räcker. Brukar inte drabbas så och har inte gjort något annorlunda tex med kost eller träning så varför får jag bacillerna? Snarare tvärtom vila mer än någonsin och verkligen inte börjat träna för tidigt. Är det bara mycket smittor nu? Verkar så :-(

Nåja gick och la mig jättetidigt och tog sovmorgon. Men igår kände jag mig lite febrig och allmänt hängig. Tog mig till jobb men åkte hem efter ett par timmar. Ville inte smitta plus skulle ändå sitta i webbmöte hela eftermiddag och kunde göra det lika bra hemma i soffan. Gick och la mig tidigt igår också och imorse kände jag mig mycket bättre. Lite snor men inget halsont, ingen huvudvärk eller feber. Hoppas att det har hjälpt att jag lyssnade och tog det lugnt. Avbokade dagens träning och har bara myst i soffan. Nu känner jag mig återställd så det så!

Fast egentligen hade jag tänkt att skriva om fokus och så pladdrar jag bara på - bra där Jensen! Jo fokus är något som har saknas hos denna på sistone. Vet inte om det var att jag laddat som tusan och skulle ta nya tag efter nyår som bidde 5 dagars sängliggande i förkylning och feberfrossa. Kändes som jag inte kommit igång efter det. Svårt att motivera mig till träning, svårt att motivera mig till att sköta maten, svårt med allt. Känns som jag vill helst bara sitta i soffan och mysa under en gosig filt. Ingen go och ingen action men en fluffigare kropp...

Visst det har inte gått utför med allt. Jag sköter mina steg, jag har varit aktiv som tusan på jobb med allt kontorsfixande och jag har inte ätit allt jag kommit över (men bra nära...). Men känns som ett vägskäl här och nu. Antingen fortsätter jag på denna banan och då vet jag resultatet. Det går snabbt utför och den där gropen är svår att gräva sig ur. Dit vill jag inte! Eller så tar jag mig själv i kragen och agerar innan. Ta till alla knep i boken och sätter fart. Bara jag själv som kan ta tag i saken och göra något - ingen annan!

Det klickade när jag var på Itrim och tränade härom morgonen. Såg då vad en gruppträff som är på första året diskuterade. "Motivation - motiv till handling". Och det är det som är skillnaden. Vid denna tiden förra året låg all min fokus på viktminskning. All fokus på att bara ta en dag i taget. All fokus på att handla för att uppnå ett mål. Självklart kan man inte behålla den fokusen i evighet. Likaså att ens motivation kan svaja och ibland är det svårt att se målet och motivera sig. När sedan en gruppkompis från Itrim skrev i vår facebook-grupp att hon hade svårt med motivationen och kämpade så klickade det lite extra.

Va fasiken jag har ju det bästa nätverket för att lyckas! Därför föreslog jag att vi i vår grupp ska köra "Fokusutmaningen". Under 10 veckor så ska vi fokusera på en sak vi vill förbättra. Var och en kan välja vad den vill fokusera på men vi kan alla stötta varandra på bästa sätt. Peppa, heja, tipsa och fira framgångar. Men just att under en begränsad tid sätta all fokus på en sak. För visst under 10 veckor så kommer det ju svaja hit och dit som det alltid gör i ett projekt. Och det brukar aldrig blir riktigt som man tänkt sig :-) Fast jag tror att för att lyckas måste man fokusera och ge sitt allt!

Därför kommer jag med en mjukstart from imorgon. Min fokus kommer vara att sköta maten. Träningen är inget issue och det mentala jobba jag på. Det är den där maten - vad jag väljer att äta, hur stora portionerna är osv. Så med start imorgon och nästa vecka blir att lägga upp planen, att se till att återfå fokusen och motivation, att rensa kalendern så frestelserna blir minimala m.m. Sedan kör jag hard core med kosten from den 10 feb - 20 april i 10 veckor. Ja två veckor i Mexiko och påsk ingår under den tiden men ifjol var jag ju vid Jordanien vid denna tiden och lyckas. Det är aldrig en "rätt" tid utan man får bara bestämma sig vad som är viktigt och vad ens motiv till handling är!

Kommentarer

  1. Bra där Tina! Fokus is back! :) Jordanien låter underbart. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp she is back :-) Ja det var helt faktiskt - kolla inlägg i februari ifjol! Hoppas ni haft det bra i snön! Kram!

      Radera
  2. Hej. "Anonyma" här som till slut bestämde sig för att bli publik. Hoppas du inte blir skrämd. Fast det tvivlar jag på med tanke på hur stark du är!! ;-)

    Motivationsdippar är tyvärr något som kommer till alla, det är inget man kan undvika utan får försöka ta sig genom med diverse morötter. Fokus på det konkreta målet är ett av dem.

    Jag är medveten om att man inte skriver exakt allt i ett inlägg, men så som du skrivit i detta verkar det som att det konkreta målet börjat bli lite suddigt i kanterna? Därför tycker jag att det är en utomordentligt bra idé du fått med din fokuseringsgrupp; att under en viss period förbättra EN sak istället för allt på en gång.

    Det är något som alla som har något långtgående mål tänka på: att periodvis fokusera endast på en sak och ha ett konkret resultat att sikta mot i slutet av den perioden. Viktigt att inte förglömma är att när målet sedan är nått, belöna sig med något. T ex det där läppstiftet som man suktat efter eller varför inte en klänning man aldrig trodde skulle passa en (och som på köpet driver mannen till ’vansinne’)? ;-)

    En annan sak som är viktig att ta upp i motivationssammanhang och jag vill dela med mig är överträning/belastning. Många tror att det innebär att kroppen inte orkar men det som 99% inte tänker på är att nervsystemet påverkas mer av träning än kroppen och även det kräver återhämtning mellan varven. Om inte nervsystemet är återhämtat kan det inte skicka de nödvändiga signalerna till musklerna för optimalt arbete. Motivationsdippar (när rutinen för träning väl är stabil) är oftast kroppens sätt att säga: Ta det LUGNARE. Därför applåderar jag dig (jag skrek t o m hög ut JA! när jag läste ditt beslut) för ditt val av fokus under de kommande veckorna.

    Uj, det blev en låååång kommentar. Huruvida du väljer att publicera den eller inte överlämnar jag till dig. Jag ville bara nå ut och dela med mig av lite tankar och beröm.
    Du kommer klara det, du har kommit betydligt längre än många som gett sig in på den här vägen! Du är stark, vacker och vad jag kan utläsa har en underbar personlighet. Tro på dig själv så kommer resten tätt efter. Och även om de inte syns så är alla dina läsare vid din sida och stöttar/hejar/pushar.

    Än en gång: Hatten av för dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha nej bara kul att veta vem som kommentera tycker jag! Välkommen Alice! Håller helt klart med dig att målet inte varit tydligt eller snarare jag började känna mig nöjd och blev bekväm. Jag vill ju också äta allt gott... Tack så jättemycket för ditt pepp. Jag bli så himla glad för alla kommentarer och det ger mig en skjuts att orka vidare. TACK Alice!!!

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hur många burpees?

12 veckor med Itrim

5 månader sedan min Gastric Bypass