Nu är det dags!

Häromdagen skrev jag ju om min alldeles fantastiska kropp och att motivationen inte riktigt fanns att sköta maten. Well hello it is back tack vare just denna kropp. Magen är ju så himla viktig för att må bra. Har alltid haft känslig mage och med laktosintolerans på det så är jag väldigt van vid att den krånglar. Mycket av det krånglet beror självklart på matintaget. Sköter jag kosten så mår magen prima. Slarvar jag så säger den som sagt till. Och häromnatten sa den till på skarpen och lite till...

Jag vaknade upp med magsmärtan from hell dvs gallstensanfall. Vet mycket väl vad det är och varför det inträffade. Bla. har min mamma opererat gallan och detta var inte mitt första anfall. Ibland reagerar magen bara med halsbränna, ibland magknip och gaser, ibland med diarre eller förstoppning och ibland får jag så himla ont i magen a la problem med gallan. Egentligt inte så konstigt och i högsta grad självförvållat. Har lärt mig att jag reagerar inte på ägg eller äpplen eller bra fetter som kokosfett utan på fet skräpmat i för stora mängder tex pommes, friterat, panerat. Lägg på socker på det i form av bakverk och choklad och det är igång...

Tycker bara det är så märkligt hur länge jag kan gömma huvudet i sanden och låta beroendet/suget styra. Fast hela kroppen skriker nej nej nej. Det är verkligen i knoppen allt sitter och sug är det svåraste att bemästra. Klart påverkar ju även kosten här dvs sköter jag maten så är det "lättare" med suget. Jag skriver "lättare" för vissa dagar är det extremt utmanade ändå trots alla rätt i matväg. Men nu är det dags att skaka sanden ur öronen och sluta förneka vad jag håller på med. Igår var alltså det den 10 augusti dvs jag kan och vill inte vänta på att semestern är över. Jag väljer att ta tag i detta nu!