"Kirurgi är effektiv i kamp mot fetma"
"Sjukvårdens främsta och mest kostnadseffektiva behandling när det gäller fetma är kirurgi. Vi måste arbeta för att förhindra att fler utvecklar fetma. Men för dem som redan lider av fetmasjukdom behövs effektiv vård – och den finns, skriver företrädare för Svensk Förening för ObesitasKirurgi.
I de pedagogiskt förklarande intervjuerna och texterna har kroppens inbyggda försvar mot viktnedgång beskrivits, vilket förklarar varför långtidseffekter av bantning tyvärr uteblir för de allra flesta. Detta är utomordentlig folkbildning vilket förhoppningsvis kan minska skuldbeläggandet av personer med fetma, som i själva verket lider av en kronisk progressiv sjukdom.
Det finns dock en vetenskapligt väldokumenterad behandling mot svår fetma som inte nämns i artikelserien, nämligen fetmakirurgi. De vanligaste kirurgiska metoderna som används i dag är gastric bypass och sleeve gastrektomi och i allmänhet kan patienter med minst fetma grad 2, det vill säga med Body Mass Index (BMI) över 35 kg/m² komma i fråga för operation.
Även om alla mekanismer inte är fullt klarlagda så påverkar bägge dessa metoder flera av de fysiologiska system som styr hunger/mättnad och energiförbrukning, det vill säga precis de försvarsmekanismer mot viktminskning som tagits upp i SvD:s artikelserie och som medför att bantning inte fungerar på lång sikt. Ingreppen handlar alltså i första hand inte om att storleken på magsäcken minskas eller att näring inte tas upp. De viktiga effekterna av kirurgin är i stället att viktfysiologin, som framförallt koordineras i hjärnans hypotalamus, förändras.
Det råder bred vetenskaplig enighet om att fetmakirurgi i dagsläget är sjukvårdens främsta kliniskt bevisade och mest kostnadseffektiva behandlingsform vid svår fetma. Den bestående totala viktminskningen på i storleksordningen 25 procent ger förutom ökad livskvalitet uttalade hälsovinster, bland annat i form av bot eller uttalad förbättring av typ 2 diabetes och sömnapné, minskad risk för hjärtinfarkt och stroke samt halverad risk att drabbas av cancer hos kvinnor. Sammantaget reduceras risken att dö i förtid på grund av fetmarelaterad sjuklighet. Alla uppnår inte lika stor effekt av operationen, vilket är naturligt vid alla typer av behandlingar som interagerar med komplexa fysiologiska system.
Liksom vid alla typer av kirurgiska ingrepp förekommer komplikationer. Med förbättrad kirurgisk teknik och standardiserade vårdprogram har dock risken för allvarliga komplikationer kunnat minskas till cirka 2–3 procent av opererade patienter. Långtidskomplikationer, bland annat i form av tarmvred, har tidigare varit besvärande men förekommer allt mer sällan tack vare vidareutvecklad kirurgisk teknik."
Denna artikel är skriven av:
Anders Thorell, professor, Karolinska Institutet, överläkare i kirurgi, Ersta sjukhus, Stockholm, sekreterare i Svensk Förening för ObesitasKirurgi (SFOK)
Carl-Magnus Brodén, gastroenterolog, internmedicinare, styrelsemedlem SFOK
Torsten Olbers, professor, överläkare i Kirurgi Linköping/Norrköping, ordförande SFOK
Självklart har de denna vinkeln på sin artikel utifrån sin erfarenhet och övertygelse och Carl-Magnus var faktiskt den som höll i de informationsmöten och konsultation jag gick på på Aleris (ja jag gick på flera :-) ). Både jag och min man fick väldigt stort förtroende för honom och hans kompetens. Och vi brukar vara väldigt skeptiskt inställda. Man brukar ju säga jaja man opererar ju magen men inte huvudet. Men är det hela sanningen... För självklart begränsar min magsäck mitt intag men vill jag "gå runt" det så kan jag tex dricka till maten, äta strunt etc. Upp till mig hur jag sköter mitt verktyg. Och absolut ingen garanti för viktminskning för alla och bestående sådan. Men för mig var det värt det och jag kommer göra allt i min makt att lyckas nu när mitt huvud äntligen är lugnt.
Kommentarer
Skicka en kommentar