Naggie kunde inte känna mättnadskänslor: ”Jag åt tills jag fick ont”


Hög igenkänningsfaktor i Naggie´s berättelse. Att mat och i mitt fall främst socker blir en snuttefilt för att hantera livet. Och att det inte finns någon mättnad bara hunger, hunger, hunger.  Jag är också väldigt glad att jag gått igenom min resa och bearbetat mycket psykologiskt. För det tror jag gjorde mig bättre förberedd inför operationen plus lättare att hantera situation nu efter. Dock är det ett ständigt arbete tror jag för att må sitt bästa så det är work in progress men varje steg framåt är en vinst i sig! Därför fortsätter jag att läsa på och söka information om tex hälsa, kost och träning, gå på intressanta föreläsningar och träningsevent, prata och skriva om min situation.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hur många burpees?

Varför är jag öppen med min Gastric Bypass?

Jag är tillbaka...