Butterflytina - från puppa till fjäril

Imorse blev det nog ett av de mest oinspirande träningspass på länge i gymmet. Kände redan när jag körde in på parkeringen kl 06.20 att nä usch idag blir det tråkigt. Då blir ju inte heller förutsättningarna de bästa :-) Kände inte för löpbandet eller crosstrainer eller stepmaskinen eller rodden eller styrkemaskinerna eller hantlarna. Kände bara pest. Genomförde ett halvhjärtat pass och fick ändå till nytt rekord på hantlarna för biceps (7 kg) och triceps bidde 27,5 kg igen. Så visst jag svettades och kämpade på men varje minut vart med lite plåga och mycket tankar. Kom då fram till att det är nog dags att varierar sig igen. Sista tiden har det blivit mycket "ensam" träning dvs löpband och styrka. Kanske dags för lite grupp-pass igen så man får ny energi och framför allt variation. Saknar också lite snickesnack innan passet dvs att byta några ord med de andra som ska gå. Nu är det mycket hörlurarna i och lite nickande här och där men annars kör man på fokuserat. Därför ...

Fick igår några av de bilderna som Expressen fotografen Tomas LePrince tog. Tack Tomas! Här ser ni Camilla Thulin klänningen plus att jag också hade min tuffejacka på mig. Åter igen förstår ju verkligen varför Expressen valde de bilder de gjorde. Är helt enkelt störst skillnad mellan före och efter och jag ser ju smalare ut på de bilderna. Och det får man ju tacka för - jobbigt nog med före fotot :-) Min fina klänning. Så mjuk och skön! I am in love helt enkelt! En närbild   Hmm jacka som snuttefilt när man egentligen ser smalare ut utan... något att tänka på...  Maken kallar mig Musse Pigg för det ser ut som jag har öron dvs bollarna på fondtapeten...

Här är fler före bilder men nu tror jag att arkivet är utrensat. Finns ju som sagt inte så många för de har jag raderat... Bilden som Expressen valde. Inte så konstigt för den visar ju hur det verkligen såg ut. Blir liksom störst effekt mellan före och efter. Så det funkar dvs osminkad framför ett berg utav kakor utan en tillstymmelse till leende :-) Eller varför inte framför efterrättsbuffen... Eller lagandes efterrätt... hmm anar ett tema här... Kanske därför jag inte baka eller gör efterrätter längre... En av de få bilderna bakifrån för tror mig det har funnits många men DELETE har använts flitigt...

Min underbara träningskompis Sarah (dvs hon som följer med mig på alla galna äventyr på olika gym) ger mig alltid de finaste korten. Både vad det gäller utseendet och fina handskrivna texter med pepp. Titta bara vad jag fick igår! Hon körde enbart hem till mig för att lämna det! TACK Sarah blev så glad och rörd!!! Vet inte hur jag ska återgälda det men ska göra mitt bästa :-) Titta vilka fina fjärilar!!! Och jag fick en rosa autograf-penna nu när jag blivit kändis... eller nåt :-) Naturligtvis ska Sarah få första autografen måste bara öva in en snitsig en... Ställde korten och pennan i min walk in closet. Så varje morgon när jag ska hämta kläder ser jag kortet och får mig en extra glädjeskjuts att ta mig an dagen! Underbart! 

Har de senaste veckorna fått flera förfrågningar om jag inte kan komma och berätta om min hälsoresa, min kost och min träning. Vad som motiverar mig och inspirerar mig? Hur jag orkar fortsätta dag ut och dag in trots både motgång och framgång? Hur jag har förändrat mitt liv? Hur lyckas man med det? En spännande utmaning minst sagt. Jag är ju väldigt van vid att tala inför människor i mitt jobb så det är ju inget problem. Men detta är ju mer personligt. Man kan säga att mjukstarten var i fredags på Rotary-mötet. Och det gick ju väldans bra. Många kommentarer, undringar och frågor efteråt. Som jag skrev när du öppnar upp dig så får du så mycket mera tillbaka. Så nu har jag bestämt mig. Jag antar utmaningen! Därför ägnades en del av lördagen till att finslipa en kort och tilltalande beskrivning av hur en sådan föreläsning/föredrag/inspirationsträff skulle se ut som igår skickades till storföretaget i Lund. Plus jag får följa upp de andra förfrågningarna via mail/FB/IRL...

Och jo men visst artikel hittade jag på Studio S anslagstavla :-) Kuligt!

Som människa är man väldigt snabb till att klaga och vara missnöjd. Över till exempel service på en restaurang. Och visst är man inte nöjd så självklart ska man säga ifrån. Men hur ofta säger vi tack, ger beröm eller bara det där lilla extra som kan göra en annan glad? Inte så ofta skulle jag säga. Man kanske tänker det men hur ofta tar man sig den där lilla minuten extra att säga - det där vart bra! Och hur glad blir man inte om någon gör det mot en själv? Man kommer ju ihåg den människan för "alltid" och blir glad. Dagen är liksom gjord och inget kan stoppa en när man fått det där extra peppet utav en medmänniska. Man kan nästa gå på vatten och allt är möjligt. Den senaste tiden har jag verkligen jobbat med att göra mig själv medveten om när jag ska säga tack. Låter kanske löjligt men jag tror på att för att förändra sitt beteende måste man bli medveten och sedan agera aktivt. Likaväl som jag gör ett val att gå upp kl 06 för att gå till gymmet måste jag göra ett val att...

Surfar lite slött in på Expressen på lunchen innan jag ska iväg och käka och vad ser jag där... Snacka om att detta har växt ifrån att du kanske ska vara med i tidningen i januari till att vara överallt i november... Här kan du läsa mera: http://www.expressen.se/halsa/1.2635156/tappa-kilon-med-fettdiet

Som jag skrev igår så blev det inte mycket "egengjort" på årets julmingel. Tiden har gått åt att få iordning huset, jobb och träning. Men vi fick upp julpynten och skinkan blev griljerad - alltid något :-) Men inte vad som bjuds som är det viktigaste utan att umgås så ja de köpta lussekatterna gick tydligen att äta... Julemysigt hus  Glöggstationen - själv dricker jag inte glögg men doften hör ju till liksom. Gotter - japp det blev några nötter och potatisskruvar sedan överlämnades det andra till gästerna.  Gästerna fick också testa de nya ädelostvarianterna - inte poppis så tuberna bara vart lite klämda. Desto mer surdegsbröd och sill gick åt. Själv tycker jag sill är äckligt - vad tycker du?  Jag höllt mig till kokta ägg, julskinka och någon prinskorv - what a surprise eller... Psst! Känner nästa att jag måste redovisa allt jag äter nu när man vart "modell" för en matartikel men vet ni vad det känner jag inte riktigt för utan jag kör på som vanligt dvs lite ...

Idag är det ju första advent och som traditionen bjuder är det dags för Jensens Julmingel. Speciellt i år är ju att det är i nya huset. Därför är det nu full fart med förberedelserna. I och med flytten blir det inget eget bak eller så mycket fixande. Utan vi har köpt det mest för att helt enkelt hinna med. Blir också en frestelsernas dag. Lussekatter, skumtomtar kommer finnas men vi har faktiskt skippat choklad i år. Rädd om våra vita väggar och 13 ungar som ska springa runt :-) God första advent! Vad ska du hitta på?

Rebeca - kolla så fin blomman är som vi fick utav dig. Tack!!!

Jag vart ju med på löpsedeln också! Jisses - det var jag inte beredd på. Maken sa direkt jamen då får du gå och fråga om du kan få en. What? Det är ju nervöst och vad ska jag säga... Samlade mod under matshoppingen och sedan stegade jag fram med en puls likt den på stepmaskinen (Sarah you know what I mean...). Och jag fick 2!!! En lite trasig och en fin :-) Hmm jobbigt att se före bilden men ändå glad att jag vågade...

Och då var hemligheten avslöjad... Jag är med i dagens Expressen. Har gått undan får jag säga men ett jättekul äventyr. Mera sånt i Butterflys liv tycker bloggerskan :-)  Nervigt var det också att dela med sig utav Före bilden. Den har nämligen bara jag och maken sett tidigare. Finns ju inte så många bildexempel från tyngsta tiden och den visar naturligtvis skillnaden på bästa sätt. Men ändå nervöst att dela med sig. Fast det är ju det detta handlar om; att utmana mig att vara modigare och det funkar! Känner mig stärkt utav allas kommentarer och hejarop. Och detta hjälper ju också mig att förstå vad jag faktiskt har åstadkommit. Ska få lite fler bilder från fotosessionen och då publicerar jag dem här tillsammans med lite andra före bilder. Är ju roligt att ha som en påminnelse och motivation. Med på första sidan - ni vet det är Lotta och jag... Och inne i tidningen... Och var är den bilden tagen... jo hemma framför fondväggen i köket

Lovat är ju lovat... Här kommer dagens outfit på gymmet dvs min finaste träningströja från Nordic Gym...

Fredagar är ju invägningsdag fortfarande men lite mindre officiellt :-) Igår vägde jag mig inte. Varför? Jo om mr Våg hade visat något som jag inte tyckte om så hade jag blivit deppig. Och det kan man inte vara när man ska bli proffsfotad plus att noja över om de där eventuella hektona plus kommer synas... Så därför sköts invägningen till idag. Och jag är så jäkla glad! För nu är jag 1 HEKTO i från min lägsta vikt under hälsoresan!!! Och nere på BMI är samma. Gäller att aldrig ge upp även om man tycker hela världen är emot en och det är mest syndast om en i hela världen. Bara fortsätt och ge aldrig upp! Välj livet!!!!

Dagens andra utmaning dvs den hemliga fotosessionen gick också väldigt bra. Tack vare en proffsig fotograf. Stort tack till Tomas!!! Som det visade sig också har tränat på mitt första hemmagym dvs Studio S. Världen är bra liten :-) Kvällen har tillbringats på krog i Lund då svärmor fyller år. Så mätt och belåten med min dag går jag och lägger mig. Imorgon bitti är det gymmet som väntar och förberedelser inför julminglet i nya huset på söndag. Det är ju nämligen första advent i fall du missat det...

Gick jättebra på mitt egoföredrag på Rotary idag. Tycker jag själv i alla fall :-) Fick väldigt mycket positiva kommentarer och många vill diskutera vidare. Visst är det roligt att när du är personlig och öppen så blir dina medmänniskor det tillbaka. Tänk på det och dagens klokhet från en underbar medmänniska - "friskt vågat är hälften vunnet". Så sant men nu måste jag hasta vidare och göra mig fotogenisk...

Idag händer det grejer i denna bloggerskans liv... Först ska jag hålla egoföredrag på Rotary efter som jag är nyinvald för detta året. Så håll tummarna för mig kring 13-snåret. Efter det så blir det hemlisfotografiering kl 15.00. Så då måste ni hålla både tummar och tår och allt för att jag ska bli snygg :-) Vad ska du hitta på idag?

Torkild är en av mina träningskompisar och en väldigt klok människa. Han föreläser bl.a. om Personligt ledarskap och tror mig det är många tankar som susar genom ditt huvud efter hans föreläsning. Du kommer bli peppad, du kommer ifrågasätta och du kommer förhoppningsvis ändra din inställning till vissa saker. Torkild ska nu föreläsa i Hjärup så bor du i närheten och är ledig mellan 18.30-21.00 bör du inte missa detta tillfället. Du anmäler dig till torkild@torkildskold.se  Klicka på bilden så kan du läsa texten i bilden nedan. Skynda dig att anmäla dig!

Frissan Marie fixade ju det gråa igår. Valde en mörkare ton med slingor i rött och blont. Blir nog bra till fotograferingen hoppas jag... säg nu JA please :-) 

Ligger på Klostergatan (Lund) och de har jättegoda sallader. Jadå en massa annat som frestar men jag äter eller hämtar då och då en lunchsallad därifrån. Idag med blev det den goda laxen med en stor klick parmesankräm. Och extra trevligt sällskap i form utav Rebeca. Mys en vanlig torsdag!

På anslagstavlan på Studio S hänger ju annonsen från STARK :-) Det roligaste var att när jag var på väg ifrån gymmet imorse så stod jag brevvid och tog på mig jackan och skor. En morgontrött tjej kom in och hälsade. Ingen jag känner mer än att jag känner igen henne från Studio S. Hon började ta av sig jackan och kollade lite slött på anslagstavlan. Tittade på bilden och kikade lite misstänksamt på mig och sen på bilden igen...

Visst blev det fint! 

Idag har jag varit med om något jag aldrig trodde skulle hända mig. Jag har gått in i en vanlig klädesbutik och gått ut supernöjd utan att ha valt ett enda plagg själv. Vad jag menar? Jo den bloggerskan har ett litet hemligt fotouppdrag denna veckan. Och till det var uppmaningen att hitta några outfits - gärna något med färg och klackar.. Öhh har ju typ inte handlat vanliga kläder detta året förutom jeansen i lördags. Har ju ingen clue om min storlek och det är jobbigt. Plus osäkerheten att hjärnan inte riktigt förstått hur kroppen ser ut i dagsläget. Kläderna i garderoben börjar ju bli för stora och jag är trött på dem. Och med ett hemligt fotouppdrag så kan man ju inte ha gamla paltor eller hur? Helt desperat rusade jag ut kl 10 när butikerna öppnade för då hade jag 45 minuter ledigt sedan var massa möten, nagelfix etc inbokat. Smidigt att ge sig själv så gott om tid liksom :-) Först in på NoaNoa och där hittade jag en jättefin röd klänning men den vart för stor. Över gatan såg j...

... men han ska snart flytta utomhus. Visst är han söt!

Vilken inspirerande föreläsning jag fick äran att följa med på. Anna berättade om sitt mål att cykla till Kebnekaise. Väldigt öppet och modigt att berätta att första gången misslyckades hon medans andra gången så blev resan helt annorlunda. Framför allt för hennes inställning var totalt different mot tidigare. Hon var en otroligt duktig talare tyckte jag för hon använde framför allt bilder hon tagit under resans gång samt en illustration på white board. Allt blev mycket mer levande för oss åhörare. Hon listade också sina framgångsfaktorer som var: resan är målet, tid, vila, nätverk, tur, nöjd. Det vill säga att målet var inte Kebnekaise utan vad som händer under förberedelserna och under resan - allt annat var en bonus, tid - inte stressa utan det fick ta den tiden det tog, se till att vila så att hon orkade hela vägen, nätverk - få stöd via bloggen, ta kontakt med människor, familjen etc, tur - framför allt i inställning att tex tur att motvinden kom den dagen det var uppförsbacka...

Vid lunchtid idag fick jag ett spännande e-mail. Jag hoppas verkligen att det blir av men mera om det en annan gång. Ja jag vet att jag är hemlig men ibland måste man vara det :-) Men nu ska jag iväg på en spännande eftermiddag hos träningskompisen Sarahs jobb. Nämligen en föreläsning från en dam som bloggar här: http://www.egotrippen.se/  Bäst jag uppför mig nu...

Blir alltid glad när denna låten kommer upp i hörlurarna http://youtu.be/3OnnDqH6Wj8

Nu har vi bestämt hos vart vi skulle hänga dem. Malins fina tavlor på tändstickor hänger nu på väggen i vardagsrummet in till sovrummet. Så jag ser dem när jag går upp på morgonen och när jag går och lägger mig. Blir alltid lika glad!!! Mina bilder gör dock dem inte rättvisa men hoppas ni förstår.

Just nu äter jag en mumsig frukost - hemmagjord räksallad (räkor, gurka, fullmajo och vitpeppar), kokt ägg och en finncrisp. Vad åt du?

..vill jag skrika från the top of the mountain!!! Jag har köpt 2 par nya jeans för de gamla smaljeansen trillar snart itu och börjar sitta lite väl löst. Att hitta byxor är en mardröm och jeans ska vi inte snacka om. Men då jag älskar modellen på mina nuvarande och jag visste att det fanns en storlek som vart mindre som kanske kunde passa mig nu. Dock har jag skjutit på att gå och prova för jag vill inte bli deppig. Har faktiskt inte shoppat mycket vanliga kläder detta året. Har ju varit mer att jag har en garderob full med kläder som jag försökte komma i. Men nu börjar de kläderna bli lösa och/eller jag börjar tröttna hjärtligt på dem. De har ju hängt där och hånat mig och påmint mig. Fast inte nu längre. Igår samlade jag mod till mig och stegade in på http://www.zizzi.dk/  på Burlöv Center. Plockade lite bland jeansen och sen tog jag en hög och gick in i omklädningsrummet. Och de passade i storlek 42!!!! Ja jag vet att storlekarna skiftar från affär till affär men samma model...

http://www.finest.se/userBlog/entry.php?uid=425&beid=1926546

Idag var det dags... att testa receptet på LCHF 2 minutersbröd som jag skrev om härom dagen . Jag är en kräsen tös även om jag har förbättrat mig avsevärt men jag är alltid lite skeptisk till nya matgrejer :-) Fast har man fått mandelmjöl utav Anna måste man ju testa. Och jisses jag blev överraskad! Alla ingredienser  Röran är redo - ska detta bli bröd....  Waiting...  Hmm är detta färdigt? Ser ju inte ut som på bilden men i och för sig det gör det väl aldrig :-)  Okej nu kör vi - ekologiskt Bregott, skinka och ost så då ser vi inte fejkebrödet  Joho det vart faktiskt gott! Jag blev faktiskt mätt på en halva (jag och mina portionsstorlekar..). Detta kommer jag gör om och tack till Anna!!!!

Jag är fylld av energi och känner mig så lycklig! Maken är lite trött på mig för han tycker jag ska tagga ner :-) Men jag kan inte! Känns så befriande att jag tagit mitt beslut och jag känner mig stark. Körde på som tusan på styrketräningen igår morse och mina ben är möra idag. Imorse vart det dags för överkroppen och tricepsen är redan skakiga :-) Jag älskar träningen. Min nya drog of choice och är man en beroendemänniska så är man. Men jag tar träningen framför socker anytime. Plus att jag är inte dum när jag tränar. Vill ju inte bli skadad etc. Fast åter igen jag vet att jag tränar mycket men jag lyssnar alltid på kroppen. Apropå kroppen så har jag börja ta lite mer foton på mig själv. Inte så lätt med ifånen för man ser ju ut som ett ljushuvud hela tiden. Anledningen till detta är faktiskt just huvudet. Jag behöver få in i mitt huvud hur jag egentligen ser ut dvs vad jag har åstadkommit under detta året. Här kommet ett axplock - kollar du min fbsida så har du nog redan sett...