Fortsätt till huvudinnehåll

Status och så!

Jaha vad har egentligen hänt den senaste tiden under bloggpausen? Är ju lite över 2 månader sedan sist. Känns som i förrgår samtidigt som en evighet sedan. Som tid brukar göra av någon anledning. Undrar varför? Eller är man som en hund som blir lika glad när matte kommer hem efter 5 minuter som 5 timmar? Det vill säga vi har egentligen inte tidsuppfattning. Okej kanske inte den frågan som ska lösas i denna bloggen...

Jag skulle nog säga att 2014 går inte till historien som mitt bästa år precis så jag är rätt glad att det snart är mitten på november så detta året kan läggas till handlingarna. Och höjdpunkten i värstighet har varit oktober men nu ser jag ljuset. Är väl alltid så när man känner sig vilsen och velig. Sen när man väl tagit beslutet så kommer ett lugn. Inte för att man vet hur det hela ska sluta men mer för att man kan fokusera på att lösa situationen.

Kan tyvärr inte skriva om allt riktigt ännu men lovar att det kommer. Då jag inte mått så bra så har motivationen att sköta kosten och träningen inte varit på topp. Faktiskt så har jag skött maten maten dvs frukost, lunch, mellis, middag men frossat i socker. Framförallt tröstätit socker i mängder på jobb där sockret flödar. Resultatet är en pluffsig fin liten extra volang kring midjan/höfterna. Känner jag ju mindre nöjd med men it is what it is!

Med spänningshuvudvärken from hell till följd av oktober-händelserna så har jag flytt från höga ljud och starka ljus. Därför har gymmet inte varit ett alternativ. Och när man sover dåligt är man inte så pigg på att stiga upp jättetidigt heller för den delen. Istället har många timmar tillbringats utomhus i friska luften. Jag har varit ute och gått på morgonen innan jobb, på lunchen och efter jobb. Oftast ensam och ibland med maken. Oftast i tysthet med funderingar eller i samtal med just världens bästa make.

Börjar så smått hitta tillbaka till gymmet dock inte riktigt med samma glädje som förr. Känner att jag kan inte ha några prestationskrav just nu utan mer att jag får en guldstjärna om jag tar mig till gymmet. Som imorse när jag bara inte orkade lasta på stången för tunga lyft. Sneglade på kettlebellsen som jag inte rört på riktigt på väldigt länge. Försökte mig på de övningar i Olgas program som jag egentligen var där för att göra. Men mitt i så bara la jag ner. Grabbade tag i kettlebells och bara körde på. Halleljua va kul det var. Flåsigt, svettigt och tungt. Märkte också till min glädje att jag blivit mycket starkare - tack vare all gymträning i Mammafitness!

Men bara för att året hittills inte går till världshistorien betyder inte att jag inte kan sluta på topp. Och se till att 2015 blir det bästa. Gäller bara att inte ge upp även om det ser väldigt mörkt ut ibland. Ska bara slicka såren, ta tag i vissa saker och sedan se med tillförsikt på framtiden. Bara så glad att jag har mitt hjärta A i mitt liv som stöttar till 100%. Så allt i livet är inte mörkt och nu börjar det blir ljusare och ljusare för varje dag. Heja mig!

Lite pepp till mig själv!


Kommentarer

  1. Tina, take your time. Det är alltid jobbigt att ta sig till gymmet när man är deppad. Vila och sörj i fred oavsett vad som hänt.
    All styrka.
    Kram
    Alex

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh tack Alex! Ja det har varit tufft men nu börjar det bli kul igen. Följer dig och hejar på dig varje dag!!! Kram!

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Dag 70 - Förlängt abonnemang på Mamma Fitness

Idag förlängde jag mitt abonnemang på PT Online och Mamma Fitness Sweden. Har tänkt på det ett tag och pratat igenom med maken. Jag trivs ju så himla bra med träningspassen som Olga planerar till mig, receptbanken är suverän, jag får bra feedback/pepp plus jag behöver ha koll på kostintaget samt vikten (på ett lagom sätt). Sen att jag inte har kunnat hålla tassarna ifrån socker är ju en annan sak - då kan man ju inte skylla på någon annan att resultaten uteblir. Jag signade upp för 6 månader så då blir det till mitten på januari ungefär. Speciellt bra när jag kommer börja nytt jobb i slutet på juli för då brukar man ju ha svårt att behålla rutiner etc.

Kost: Gröna vågen...
Träning: Cykelpendling och promenad
Mentalt: Lite seg men glad. Börja kännas att man behöver semester :-)

Kassar, matlagning och stålplattor!

Jag är nu inne på min fjärde vecka med Viktväktarna och jag är väldigt positivt överraskad. Självklart är den stora boosten att stålplattan visar på viktminskning. Hittills 3,6 kg ner och imorgon är det dags för nästa invägning. Följ mig på Instagram så får du ta del av resultatet :-) Men jag vågar liksom inte hoppas på något resultat eller ha några förväntningar. Känner dock hur kroppen förändras och blir mindre här och där. Hoppas bara jag har styrkan och motivationen att fortsätta om ett bakslag skulle komma.

Men jag har bestämt med mig själv att jag fortsätter denna vägen hela abonnemangstiden dvs till november oavsett. För det kommer gå upp och ner och detta kommer ta tid. Påminn mig om detta när jag surar över uteblivna resultat... Jag får även jobba mycket med hjärnspökena att jo det går att äta så mycket mat om du gör bra val och samtidigt gå ner i vikt. Men det är en tankevurpa för mig och något jag får påminna mig själv om flera gånger per dag.

Fast å andra sidan är ju det j…

Hur går jag vidare?

Funderat länge på hur jag ska ta mig närmre ett av mina mål för i år dvs det där med att komma i mina fina klänningar igen. Jag har ju kommit så otroligt långt sedan jag började på denna hälsoresan för snart 10 år sedan. Holy crap är det så länge sedan jag vägde in på över 125 pannor, inte tog mer än typ 200 steg per dag och åt skräpmat och socker varje dag!!! Jag är så stolt över hur jag förändrat mitt liv men det är ju en livslång uppgift. Och det känns som för varje år, månad, vecka och dag lär jag mig något om mig själv och hur min kropp samt knopp funkar. Plus att jag fortsätter bygga mitt facit för mig!

Körde ju tidigare i år Itrim Fokus för att komma igång med träning. Då det bestod av 3 inspirationsföreläsning och 9 PT Small Group tillfällen. Och träningen funkar ju strålande nu men fråga inte om armhävningarna och Ica-Klassikern bara... Nu är jag redo för nästa steg - att ta tag i maten. Eller snarare planeringen av min mat och portionsstorlekarna. Att äta lagom portioner, gö…