Nämen hej!

Japp jag är tillbaka and alive! Men det är knappt om jag ska vara ärlig... Vi har haft en fantastisk resa i Mexiko. Vi har fått se så himla mycket och upplevt saker som jag aldrig trodde jag skulle få se tex livs levande krokodiler i det vilda! Holy crap liksom! Jag har prövat en massa nya maträtter med öppet sinne. Vissa gick hem andra inte. Jag har klättrat i pyramider och sett tempel i djunglen. Maken och jag har skrattat mycket, skattat oss lyckliga för möjligheten till denna resan och träffat härliga människor.

Men det har också varit en tuff resa. Tidiga mornar (uppe mellan 04-06 varje dag), långa bussresor med slingriga vägar (åksjuka here we come), kliande myggbett, den obligatoriska solbrännan (varför lär jag mig aldrig???), mycket socialt där man inte har typ en sekund för sig själv (lite ansträngande för en ensamvarg som denna), otroligt svårt att planera matintaget då lunch kunde vara 12 ena dagen för att sedan serveras kl 16 nästa dag och värsta allergiattacken på hemresan med medikamenterna nedpackade i resväskan.

Fast det allra värsta var MAGSJUKAN FROM HELL. Ärligt talat jag trodde inte jag skulle överleva och jag har aldrig varit så magsjuk i mitt liv. Brukar alltid klara mig och vi har ju ändå varit i Egypten tex 3 gånger utan problem. Började med maken i onsdagskväll/natt då jag fick ta hand om honom samt på torsdagen då vi åter igen skulle åka vidare med bussen. Tänker er att varit uppe hela natten med utgifter från alla öppningar och sen ska du sätta dig på en buss i 30 grader och inte veta när nästa stopp är... Grattis!

Torsdagkväll däckade han direkt på hotellet och sov i 12 timmar. På fredagmorgon började jag känna mig lite ömklig men tänkte att det var sömnbristen och att tagit hand om en sjukling. Framåt lunch så kunde jag knappt stå upp och då skulle vi på bussen för 20 mil till... Jag tackar gudarna och allt som finns att det fanns en fungerande toalett på bussen för annars hade ni läst om Exorcist-Tina på turistbussen till Cancun på Aftonbladet...

Fy fasiken jag trodde jag skulle dö och kommer knappt ihåg hur jag klarade det. Stackars de som satt i närheten utav toaletten som fick lyssna på min underhållning. När vi kom fram till hotellet fick maken (som knappast var frisk själv) rusa fram till reseledare och begära förtur i kön. Medans jag ragglades till toaletten för åter igen diskutera lite med toastolen :-( Upp på rummet där det fortsatte. Först lördaglunch var jag typ kontaktbar och vågade öppna ögonen. Åt inget mer än lite mandlar och vattenmelon samt drack vatten.

Sova, sova, sova och på söndagen kom jag utanför rummet. Ner för lite toast och yoghurt för att sedan upp på rummet igen. Så de 2½ dagarna som vi hade i Cancun för att lata oss i en solstol och käka all inclusive spenderade jag på hotellrummet. Var väl utanför sammanlagt 30 minuter och nere på stranden i 30 sekunder innan bussen skulle hämtas oss för transport till flygplatsen... Inte direkt det avslut på resan som jag hade tänkt mig!!!

Men det gäller ju alltid att tänka positivt så jag ser detta mer som en exklusiv detox-kur. Hela systemet är ju rensat, jag kunde inte vräka i mig allt från buffen och jag kommer hem lättare än när jag flög dit... Plus att vi hade faktiskt en helt underbar resa fram tills dess. Så hey what happens in Cancun stays in Cancun och tror mig jag kommer aldrig mer sätta min fot där i sådana fall!!! Nu ska jag bara komma in i svensk tid och maken sortera alla foto så kommer här snart en massa kuligare inlägg om vår resan än mitt maginnehåll. Okej?

Kommentarer

  1. Ja, fy för magsjuka är fruktansvärt. Härligt att ni nu är hemma, med en massa trevliga och otrevliga minnen. Välkomna hem!
    Kram M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja usch det var hemskt! Tack för välkomnandet! Kram!

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hur många burpees?

Recension av tyngdtäcke

Har du en hinklista?