"Systemet som räddade oss driver idag fetmaepidemin"
Jag skrev igår följande på mitt Instagram-konto: "Tänkte tipsa om en artikelserie som Svenska Dagbladet har gjort kallad ”Viktens gåta” som jag tycker är väldigt givande. Tänkte dela med mig mina tankar kring dem här på kontot under veckan. Vill du läsa hela artiklarna så hänvisar jag dig till svd.se. Dock är det låsta artiklar men just nu får man 2 månader gratis utan bindningstid." Nu när bloggen har återuppstått gör jag det istället här.
Nedan är utvalda utdrag ur denna artikeln: https://www.svd.se/systemet-som-raddade-oss-driver-idag-fetmaepidemin . Naturligtvis står där mycket mer men då hänvisar jag till den fullständiga artikeln.
"Visserligen kan många vittna om viktras, men de mer sällsynta uppföljningar som gjorts när det inledande engagemanget lagt sig avslöjar inte sällan en trist rekyl där den förlorade vikten efter ett eller två år tagits tillbaka, ofta med råge. Det har kallats för jojo-effekten eller på senare tid för ”Biggest loser-syndromet”. Namnet kommer från en uppmärksammad studie som visade att 13 av 14 amerikanska deltagare i tv-programmet gått upp i vikt igen sex år efter sista sändningen. Det tycks helt enkelt vara som förgjort att varaktigt gå ner från den nivå som kroppen på eget bevåg verkar ha ställt in som sin trivselvikt."
”Fetma är till nästan 70 procent genetiskt betingat. Men förr bar lika många som i dag på de här generna utan att bli feta. Matmiljön i början av 1900-talet var mycket mer torftig med färre sinnesintryck. Det är först i dagens överflöd som våra gener gör oss feta, säger Helgi Schiöth.” Han har kommit fram till att bantning i stort sett är en övermäktig och meningslös målsättning. Betydligt mer fruktbart är det enligt honom att fokusera på en sund livsstil. Den som motionerar mer, stressar mindre, sover bättre, äter vid samma tidpunkter på dygnet och undviker skräpmat kommer att må bättre. Kanske kommer en viktnedgång så småningom på köpet."
"Samtidigt finns det gott om personer som vittnar om att de faktiskt lyckats gå ner i vikt just genom metoder som att räkna kalorier och undvika kolhydrater. Det är fortfarande så mycket vi inte vet och det blir allt tydligare att vi människor reagerar väldigt olika på mat och livsstilsfaktorer.”
Med min egna personliga erfarenhet så känner jag så väl igen mig. De första gångerna (ja så är det de första gångerna...) du går ner mycket i vikt så funkar det så länge du följer vilken diet som. Tex LCHF, GI, Itrim, Viktväktarna etc. Men det är just det där att behålla viktminskningen som är den stora utmaningen. Jag har ju också varit en av dem som varit på löpsedeln: https://www.expressen.se/halsoliv/tina-rasade-33-kilo-med-lchq-mat/ och det är ju oftast det som visas upp.
När någon gått ner (eller snarare rasat är ett populärt ord) och kanske typ 1 år senare så är det aktuellt för en artikel eller liknande. Men att behålla vikten är utmaningen så det skulle vara intressant att följa upp alla löpsedlar och Biggest deltagare för att se var är de idag? Vet en del som valt att göra en gastric bypass eller sleeve eller gått upp mycket i vikt och är kvar där idag. Också många som är flitiga i sociala medier när det går bra men som helt plötsligt försvinner. Varför tror du det händer... Men självklart finns det också de som lyckas (ca 5% frikostigt räknat enligt allt det material jag läste på inför operation) men oftast får de hålla en väldigt strikt kost och träna dagligen. Nu pratar jag inte om 10 kilo vid graviditet eller sambokilon. Jag pratar om extrem övervikt på ca 40 kilo och mer där man gjort en viktresa flera gånger. Tex de som lyckas har oftast få försök bakom sig med rejäl viktminskning dvs kroppen är inte sönderbantad.
För till sist så sluta kroppen att svara på alla bantningsmetoder. Så blev det för mig. Enligt studien ovan så sjunker ämnesomsättningen med ca 500 kcal vid större viktnedgångar. Så även om jag levde på 1200 kcal och tränade varje dag så gick jag ändå upp i vikt. Min kropp slutade svara plus genom all bantning så låg jag alltid back med 500 kcal varje morgon jag vaknade. En omöjlig ekvation som till sist knäckte mig förra sommaren...
Nedan är utvalda utdrag ur denna artikeln: https://www.svd.se/systemet-som-raddade-oss-driver-idag-fetmaepidemin . Naturligtvis står där mycket mer men då hänvisar jag till den fullständiga artikeln.
"Visserligen kan många vittna om viktras, men de mer sällsynta uppföljningar som gjorts när det inledande engagemanget lagt sig avslöjar inte sällan en trist rekyl där den förlorade vikten efter ett eller två år tagits tillbaka, ofta med råge. Det har kallats för jojo-effekten eller på senare tid för ”Biggest loser-syndromet”. Namnet kommer från en uppmärksammad studie som visade att 13 av 14 amerikanska deltagare i tv-programmet gått upp i vikt igen sex år efter sista sändningen. Det tycks helt enkelt vara som förgjort att varaktigt gå ner från den nivå som kroppen på eget bevåg verkar ha ställt in som sin trivselvikt."
”Fetma är till nästan 70 procent genetiskt betingat. Men förr bar lika många som i dag på de här generna utan att bli feta. Matmiljön i början av 1900-talet var mycket mer torftig med färre sinnesintryck. Det är först i dagens överflöd som våra gener gör oss feta, säger Helgi Schiöth.” Han har kommit fram till att bantning i stort sett är en övermäktig och meningslös målsättning. Betydligt mer fruktbart är det enligt honom att fokusera på en sund livsstil. Den som motionerar mer, stressar mindre, sover bättre, äter vid samma tidpunkter på dygnet och undviker skräpmat kommer att må bättre. Kanske kommer en viktnedgång så småningom på köpet."
"Samtidigt finns det gott om personer som vittnar om att de faktiskt lyckats gå ner i vikt just genom metoder som att räkna kalorier och undvika kolhydrater. Det är fortfarande så mycket vi inte vet och det blir allt tydligare att vi människor reagerar väldigt olika på mat och livsstilsfaktorer.”
Med min egna personliga erfarenhet så känner jag så väl igen mig. De första gångerna (ja så är det de första gångerna...) du går ner mycket i vikt så funkar det så länge du följer vilken diet som. Tex LCHF, GI, Itrim, Viktväktarna etc. Men det är just det där att behålla viktminskningen som är den stora utmaningen. Jag har ju också varit en av dem som varit på löpsedeln: https://www.expressen.se/halsoliv/tina-rasade-33-kilo-med-lchq-mat/ och det är ju oftast det som visas upp.
När någon gått ner (eller snarare rasat är ett populärt ord) och kanske typ 1 år senare så är det aktuellt för en artikel eller liknande. Men att behålla vikten är utmaningen så det skulle vara intressant att följa upp alla löpsedlar och Biggest deltagare för att se var är de idag? Vet en del som valt att göra en gastric bypass eller sleeve eller gått upp mycket i vikt och är kvar där idag. Också många som är flitiga i sociala medier när det går bra men som helt plötsligt försvinner. Varför tror du det händer... Men självklart finns det också de som lyckas (ca 5% frikostigt räknat enligt allt det material jag läste på inför operation) men oftast får de hålla en väldigt strikt kost och träna dagligen. Nu pratar jag inte om 10 kilo vid graviditet eller sambokilon. Jag pratar om extrem övervikt på ca 40 kilo och mer där man gjort en viktresa flera gånger. Tex de som lyckas har oftast få försök bakom sig med rejäl viktminskning dvs kroppen är inte sönderbantad.
För till sist så sluta kroppen att svara på alla bantningsmetoder. Så blev det för mig. Enligt studien ovan så sjunker ämnesomsättningen med ca 500 kcal vid större viktnedgångar. Så även om jag levde på 1200 kcal och tränade varje dag så gick jag ändå upp i vikt. Min kropp slutade svara plus genom all bantning så låg jag alltid back med 500 kcal varje morgon jag vaknade. En omöjlig ekvation som till sist knäckte mig förra sommaren...
Kommentarer
Skicka en kommentar