Vad har jag inte gjort?

Genom alla år och allt jag har gjort för att minska i vikt så är det ju inte all bad! Det positiva är att jag upptäckt träning (framför allt styrketräning, cykling och mina promenader) och jag älskar det! Älskar att känna mig stark, vältränad och jag gillad verkligen att vara instruktör t.ex. i cirkelgymmet och kettlebells. Jag har lärt mig otroligt mycket om kost och jag är inte kräsen längre. När jag var liten och långt upp i åren så prövade jag inga okända maträtter eller ingredienser. Nu ger jag allt en chans och vill testa nytt. Jag äter mer grönt och mindre kött vilket jag mår väldigt bra av. Jag är nyfiken på att lära mig ännu mer t.ex. om antiinflammatorisk kost som jag verkligen tror på.

Genom träningen och kosten har jag ju träffat många kära vänner som stöttar och förgyller mitt liv. Även genom denna bloggen som jag startade 2008 om min viktminskning eller genom Instagram. Och genom att jag har varit öppen och ärlig med min resa har andra delat med sig av sin, vilket har gjort att jag har känt ett sammanhang. Att jag kan bidra genom att dela med mig och framför allt att bearbeta mina känslor genom att prata/skriva om dem istället för att äta upp dem. 

Men högsta vinsten är att jag har lärt känna mig själv och att älska min kropp. Jag har jobbat mycket med det mentala och idag kan jag ärligt säga att jag älskar min kropp. Okej kanske inte varje dag och varenda minsta del men som en helhet. Jag kommer aldrig vara smal utan jag har former speciellt rumpa, höfter och lår. Jag är jag oavsett storlek! Jag har landat i vem jag är och vad jag står för. Vad som får mig att må bra och vad som får mig att må dåligt. Jag har utvecklats som individ och jag är stolt över min resa. Fast främst är jag stolt över mig själv och mitt mod. Att jag tror på mig själv och vågar gå min väg genom livet. Det är stort!

När jag kraschade för ett år sedan så rannsakade jag mig själv. Har jag verkligen gjort allt? Har jag kämpat? Har jag testat allt? Kanske om jag gjort så? Eller om jag hoppar på denna utmaningen? Jag skrev ner allt jag gjort under åren för att gå ner i vikt och blev själv lite ställd över hur lång listan blev. Dagligen blir jag också påmind genom minnen-funktionen på Facebook hur jag kämpat. Det ena träningspasset och maträtten efter den andra har dokumenterats. Ibland får jag på samma dag från olika år en blandning av Viktväktarna, Itrim, LCHF etc. Lite komiskt i allt det tragiska... 

Men just den där listan var en nyttig läxa för mig för jag insåg att på något sätt måste jag finna en väg igenom detta. Vad är rätt för mig? Vem kan hjälpa mig att rädda mitt liv för jag kan inte fortsätta så här.  Skammen man känner, självförtroendet i botten pga alla misslyckande, känslan av att alla andra fixar ju detta - varför är jag så svag? Alla andra går också runt och är hungriga men de klara att sköta kosten. Många känslor och tankar. Tro mig en individ som är så överviktig som jag vet det mesta om dieter, viktminskningstips, kalorier (kan fortfarande komma på mig med att rabbla i huvudet exakta kcal-innehållet i olika matvaror jag äter). Tro mig det finns ingen som slår hårdare på sig själv än en misslyckad bantare. Hur kunde jag låta detta hända - igen? Är jag dum i huvudet? Varför kan jag bara inte sluta att äta?

På mitt Instagram-konto la jag ut den långa listan av vad jag gjort för att minska i kilon genom alla år. Tänkte dela med mig av den här i bloggen också. Nyttig påminnelse för mig själv att stå fast vid mitt beslut om Gastric Bypass när människor kring en har åsikter. I mångas ögon är det ju en quick fix/fusk/för de som inte orkar och alla går ju ändå upp igen så varför stympa din kropp... Och även mina tankar ska jag villigt erkänna. Men jisses vad jag har fått ifrågasätta mig själv ju mer jag läst på och förstått. Kanske nyttigt för dig som läser att själv rannsaka ditt beteende. Har du verkligen gjort allt? Vad vet du om hur det är att släpa runt på 50 kilos övervikt? Är du konstant vrålhungrig eller nöjer du dig med ett ägg? Vi är alla olika och har olika pannben. Men är det något jag vet så är det att jag innan mitt val har provat allt. Får dagligen tips av välmenande människor - jamen detta eller det där? Been there, done it and I have the t-shirt är mitt svar :-)



Här kommer listan så håll i er:

Jag har slutat äta socker, ätit mer grönt, druckit mer vatten, mer protein, citronvatten, ingefärashots, gurkmejashots, gröna pulver, proteinpulver, juicedieter. Jag har testat VV matkasse och färdiglagad matkasse. Massa hälsotillskott tex bantningspiller, krom, vattendrivande, detox/tarmrensande piller. Jag har testat akupunktur – kula i örat som jag skulle trycka på och som jag tryckte… Tills jag var helt sårig i örat. Och zonterapi, LPG-behandlingar, ler- och detoxinpackningar i hopp om att cm ska försvinna.  

Jag har räknat kalorier, jag har räknat points, jag har bokfört i bok/appar (lifesum, VV etc)/block, jag har måttat med handflata/knytnäve, ätit på assiett – äta på assiett i speciella färger, med musik eller tyst när jag äter, framför skärm/utan skärm, inte äta efter en viss tid eller innan en viss tid, äta bara när jag är hungrig (vilket jag alltid är…), sluta när jag är mätt (vilket aldrig händer…), äta på exakta klockslag. Jag har en app för att hålla koll på hur många dagar jag avstått från något tex kakor, läsk. 

Vägt mig varje dag, en gång i veckan, en gång varannan vecka, en gång i månaden, inte alls. Jag har excelark med vikt, vet precis vad jag vägt vid ett visst tillfälle i huvudet (tex 90-årsfest, bröllop, den semesterresan). Jag har mätt mig med måttband varje vecka, eller en gång i månaden. Måttat med kläderna, gått efter känsla hur de sitter. Jag har tagit motivationsbilder före/efter, skapar målbilder, gjort olika mentala övningar, gått på yoga, meditation, mindful eating kurs.

Jag har köpt och läst diverse kokböcker, självhjälpsböcker, KBT-böcker, hälsoböcker, jag har gått på massvis av inspirations- kvällar, föreläsningar och events. Jag har utbildat mig till Stresspedagog, Hälsorådgivare och till Kostrådgivare. Det sistnämnda 3 ggr hos olika utbildningsställen. 


Jag har haft armband för att påminna mig att inte äta socker, gummiband för att snapa mig själv när jag blir sugen. Jag har slitit ut diverse stegräknare och gympaskor genom att jaga 10000 steg/dag över hela världen (parkeringsplatser i Jordanien, hotellkorridorer i Mexico, flygplatsen i Oslo m.m.), Plus aktivitetsband, Polar- klockan, Fitbit-klockor. 

Jag har åkt på träningsresor, träningshelger, gjort diverse träningsutmaningar. Haft träningskort på massor av gym (vid ett tillfälle 3 samtidigt…). Jag har genomfört löpträningsprogram och sprungit Tjejmilen. Jag har testat de flesta träningsformer där finns. Hoppat på träningsstreaks x antal dagar. Jag har haft PT- Jenny, PT-Marie, PT-Malou, PT-Katarina, Mammafitness – Olga Rönnberg, Life at Core – Madeleine, PT-Sara och PT-Katarina nr 2 som tränare samt kostscheman. Jag har skapat mina egna tränings- och kostschema. Jag har utbildat mig till Träningsinstruktör, Kettlebellsinstruktör, TRX-instruktör. Åkt till Göteborg, Motala, Stockholm etc för att jaga något tips/coach/kurs.

Jag har med min 100-kilos kropp pressat mig igen hela helger med flera timmars kettlebellsträning som varit ansträngande för en smal, vältränad person. Tills jag i princip inte har kunnat gå. Sprungit Tjejmilen på ren vilja med 100 kilos kroppen så jag fick hälsporre som jag fick dras med i 3 år, eller tränat därefter med tejpad fot med öppna köttsår bara för att jag så skulle. Eller gått med ytterligare en hälsporre i 1 år för pga träning med för tung kropp. Jag har tränat två pass per dag och äta så lite kalorier som möjligt. Plus cyckelpendlat 1 5 mil per dag som extra träning. 

Levt på ersättningar tex Nutrilett/Itrim sammanlagt 1 år av mitt liv (fast inte på raken ;-) ), eller kört på proteinbars och äta en riktig måltid per dag, jag har kört sockerfritt 1 år, x antal dagar, ätardagar, välj 1 sak/1 tillfälle per vecka. Jag har kört LCHF, Lågkolhydratskost/LCHQ (tom varit på löpsedeln Fredrik Paulun), Paleo, 5:2, Periodisk fasta, VV Online ggr 4 omgångar, VV Lund, VV Coach Online, Itrim ggr 2 på center (Lund, Malmö), Itrim ggr 2 a 12 veckor själv, tallriksmodellen, vegetariskt (för de är ju smala), GI.

Allt i ett enda syfte – gå ner i vikt! Ja you name it och jag har gjort det! Jag har gått ner 52 kilo som mest men flera ton om jag lägger ihop alla viktminskningsrundor. Jag är grym på att gå ner i vikt och expert på viktminskning. Bara ett problem – jag går upp allt igen och lite till. Och det blir tuffare och tuffare för varje år. Framför allt mentalt för jag känner mig totalt misslyckad och värdelös. Det är mig det är fel på! Det är för att jag har så dålig karaktär och alla andra kan stå emot hunger och frestelser. Jag anser mig ändå vara driven som få, envis, pannben, målmedveten, intelligent, kompetent men min kropp och knopp vill inte samarbeta…

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Dag 70 - Förlängt abonnemang på Mamma Fitness

Jag är tillbaka...