Läskigt blodsockerfall!

Igår var jag på bokrelease (premiär för min del) tillsammans med kompisen Camilla. Det började vid 17.00 och jag hade käkat keso-mellis vid 15.30-16.00. Kände mig in good shape liksom. Lite plock serverades och vin. Jag tyckte jag gjorde bra val med surdegsbröd och brieost. Kändes bra i magen och kände mig inte hungrig. Klockan 18.00 så gjordes en presentation av författarna som alla skulle lyssna på. Jag och Camilla stod mitt i mängden och den lilla lokalen var full av människor.

Mitt i allt så känner mig helt plötsligt svimfärdig, börjar svettas som tusan och det känns som jag ska lägga en kaskadspya över hela publiken. Saliven flödar och jag känner hur det flimrar i huvudet. Känner bara paniken växer. Jag måste få något att äta nu och jag måste sitta ner nu!!! Väser i mungipan till Camilla men vet egentligen inte om jag säger något som egentligen är ord. Ursäktar mig genom människohavet som känns oändligt fast vi pratar om kanske 30 person.

Hugger fatt i en bröd bit och en bit brie. Sätter mig på skakiga ben vid någons skrivbord. Inte till för gästerna precis men jag hade inget val. Helt sjöblöt av svett och typ sög lite på brödbiten för jag kände bara illamående och inte så sugen på att äta. Svetten bara porlade men sakta men säkert kände jag livsandarna återvända. Camilla stackaren följde efter och sa jag var helt kritvit i ansiktet. Och det kändes även så. En liten macka till sen var jag fit for fight.

Så jäkla otäckt och pinsamt att liksom plöja igenom folk för att få fatt i mat. Kändes som jag bara var där för att käka och inte brydde mig om författarna. Men nöden hade faktiskt ingen lag. Inte första gången detta händer mig och mitt blodsocker är en soft spot för denna människan. Blivit ännu tydligare efter operationen men hände även innan. Så jag kände ju igen det men blev ändå chockad för det kom så plötsligt och att jag faktiskt hade ätit något.

Så här kände jag mig ;-)