Mitt livs modigaste beslut!

I måndags så påbörjades resan på något nytt som jag inte har en aning om hur det slutar. Jag har valt att avsluta min anställning på Hemmakväll. Många olika skäl till varför som jag inte kommer gå in på i detalj här men bl.a. chefsförändringar, gammalmodigt arbetssätt och pendling. Plus att jag trodde faktiskt inte att det skulle bli så extremt jobbigt att arbeta med och runt socker hela dagarna.

Var jag än tittar på kontoret finns antingen bilder på godis eller den faktiska varan. Diskutera godis, snacks, glass, läsk hela dagarna, klicka gilla på andras Instagram-bilder på godis, skriva texter till mail om godis. Ja ni förstår nog vad jag menar... För mig så gör allt i min makt att inte tänka på socker och inte äta det is going crazy. DET GÅR INTE ATT STÅ EMOT! Tråkigt för jag trivs väldigt bra med arbetsuppgifterna och kollegorna.

Därför har jag bestämt mig i samråd med världens bästa make att sätta min hälsa som prio 1. Det var inget lätt beslut även om det borde vara det "rent tekniskt" dvs ens hälsa borde väl alltid prioriteras eller? Men då ska ni tänka på att ni har med en workaholic att göra. En person som sedan tonåren satt jobbet alt studier i första hand. Som jobbat många, många, många timmar mer under sin livstid hittills än vad många andra har gjort. Så det har varit en mental omställning som har varit in the making under de senaste åren men som först nu realiseras.

Jag har nämligen fattat mitt livs modigaste beslut. Jag har bestämt att de kommande 6 månaderna kommer jag inte söka mig till något nytt jobb. Jag kommer ta en break där jag ska bara syssla med VAM. Det jag kallar "Vård av Mig", Jag ska ta tag i min hälsa, kosten, träningen och jag ska studera något som jag tycker i kul för mental stimulans. Något om hälsa eller liknande för min egna utveckling. Jag har aldrig haft en sådan break i livet någonsin så det kommer bli spännande...

Så får vi se var jag hamnar sedan. Jag håller ett öppet sinne och känner väldigt starkt att jag ska hitta rätt för mig. Och vem vet det kanske slutar med att jag jobba som cykelbud, i kassan på Stadium, i receptionen på ett gym eller nåt. Kanske jag fortsätter på samma yrkesbana med marknadsföring men kanske inte 100 % för att kunna prioritera min träning, kost eller vad det nu blir. Who knows :-)  Jag känner också att jag vill ha ett jobb där jag kan luncha med kompisar, gå på seminarium i Malmö/Lund och helst kunna cykla till jobb.

Helt slut i rutan är jag efter all tankeverksamhet under hösten:-) Men så övertygad om att det är helt rätt beslut i magen, hjärtat och huvudet. Jag känner för första gången på länge ett lugn i kropp och själ. Och enormt självförtroende för vad som komma skall. Jag ser med tillförsikt till mitt kommande äventyr och bloggen följer ju med på äventyret. Hälsningar från hon som känner sig extremt modig...