Dag 94 - Överraskande människor
Jag förstår varför folk blir överraskade och jag tycker ibland det är lite genant - för jag vänjer mig fortfarande att inte vara hemliga Tina utan att prata öppet om min resa för jag är övertygad om att det hjälper mig. Och kanske någon annan kan bli inspirerad på köpet.
Men just nu är det många scenarios vad det gäller mina träningstimmar och träning i allmänhet. Och vad menar jag då? Jo när jag shoppade nya träningskläder så pratade han i kassan lite med mig under tiden jag betalade som en god anställd. Han frågade tex jaha vad brukar du träna? Och förväntade sig nog inte: med PT, styrketräning, BodyAttack, BodyCombat, zumba, löpband, simning....
Och nästa fråga gällde hur mycket jag tränade. Ja beror på men i alla fall 6 timmar eller mer per vecka. Han såg helt chockad ut. Jag förstår verkligen det för jag ser ju inte ut som en elitidrottare som tränar mycket. Snarare tvärtom. Och då kan jag tycka det blir lite genant liksom att jag ljuger fast jag talar sanning.
Likadant hade vi en diskussion över en jobblunch häromdagen. Den kom in på träning. Och det är inte så att jag "skriker ut" hur mycket och vad jag tränar. Utan mer att jag svarar om frågan dyker upp. Men likadant där - va tränar du så mycket per vecka? Det är ju typ vad jag tränar på ett år. Ja det gör jag. Jag mår jättebra utav det både till kropp och själ.
Men varför känner jag mig som jag ljuger och inte är trovärdig? Eller kommer jag inte känna mig trovärdig förrän min kropp matchar träningstimmarna som är nedlagda? Hmm får nog jobba på att känna stolthet över att ja jag tränar mycket och det står jag för! Lite grand som en träningsnisses bekännelser eller nåt :-)
Men just nu är det många scenarios vad det gäller mina träningstimmar och träning i allmänhet. Och vad menar jag då? Jo när jag shoppade nya träningskläder så pratade han i kassan lite med mig under tiden jag betalade som en god anställd. Han frågade tex jaha vad brukar du träna? Och förväntade sig nog inte: med PT, styrketräning, BodyAttack, BodyCombat, zumba, löpband, simning....
Och nästa fråga gällde hur mycket jag tränade. Ja beror på men i alla fall 6 timmar eller mer per vecka. Han såg helt chockad ut. Jag förstår verkligen det för jag ser ju inte ut som en elitidrottare som tränar mycket. Snarare tvärtom. Och då kan jag tycka det blir lite genant liksom att jag ljuger fast jag talar sanning.
Likadant hade vi en diskussion över en jobblunch häromdagen. Den kom in på träning. Och det är inte så att jag "skriker ut" hur mycket och vad jag tränar. Utan mer att jag svarar om frågan dyker upp. Men likadant där - va tränar du så mycket per vecka? Det är ju typ vad jag tränar på ett år. Ja det gör jag. Jag mår jättebra utav det både till kropp och själ.
Men varför känner jag mig som jag ljuger och inte är trovärdig? Eller kommer jag inte känna mig trovärdig förrän min kropp matchar träningstimmarna som är nedlagda? Hmm får nog jobba på att känna stolthet över att ja jag tränar mycket och det står jag för! Lite grand som en träningsnisses bekännelser eller nåt :-)
Hej,
SvaraRaderaJag känner likadant. Jag tror det beror på en felaktig uppfattning att tjocka inte orkar eller vill eller kan träna, en gammal fördom. Läste att det finns en kroppstyp som kallas "fat and fit" och syftar på att det finns människor som är feta men som är mycket vältränade utan att de minskar i vikt. Finns också nya kroppstypen "Pomfritt" som syftar på kroppstypen smal och fet, som är farligare än Fat & Fit typen. Alla kobinationer finns, men känslan av att man inte blir trodd när man säger hur mycket man tränar kommer nog inte att försvinna innan kroppen matchar träningsfrekvensen. //Jennifer
Håller med dig, folk höjer på ögonbrynen när jag säger att jag tränar 4-5 ggr per vecka. Precis som att man inte skulle ha ork eller lust för att man har övervikt liksom, eller att man ljuger. Jag är ju där för att förlora vikt samt bygga upp min kondis och samtidigt kanske tajta till flubbret lite! jag om nån ska väl inte bli ifrågasatt om mina timmar på gymmet, utan borde istället få ett peppande ord av folk, eftersom jag vet om mitt problem och tar tag i det! Man blir väl inte helt accepterad förrän man ser ut som de flesta gör på gymmet - smala å vältränade. Synd.
SvaraRaderaJaja vi vet sanningen i alla fall så heja oss!!!! Tack för att ni kommenterar och stöttar. Betyder mycket för mig att veta att det finns andra som upplever samma sak. Kram
SvaraRadera