Tacka nej eller vara efternuftig?

Detta är något jag jobbat med mig själv detta året. Just det där att våga tacka nej... Nä man behöver inte tacka ja till allt man blir erbjuden. Nä man måste inte tacka ja för att man är rädd att såra någon. Nä man behöver inte ta på sig all arbetsbörda i ett projekt för att man är rädd att då får ju någon annan göra allt. Nä man behöver inte åka på ett event bara för att man blir inbjuden. Nä kan man behöva säga fler gånger och låt dig inte övertalas för att du smickras. Nä man behöver inte ha 100 ursäkter för att dra sig ur. Nä man behöver inte...

Jag har liksom känt mig manad att vara den som säger ja så att ingen annan bli sviken/besviken/stårmedskiten/valfrittord. Fast det har ju varit på en stor bekostnad - mitt egna välmående. Nu menar jag inte att "jag inte ska hjälpa till" scenario utan mer "jag behöver inte ta på mig alla andras välmående och skita i mitt egna". Helt enkelt stå upp mer för mig själv och välja det som får mig att må bra. Om det sen får andra att må bra också så är det win-win men no more mrs nice bara för att!

Jag har hamnat i situationer som har stressat mig och gett olust istället för saker som får mig att må bra och känna lust. Nope nu vågar jag och vill säga nej till vissa grejer. Fast lika mycket hejda mig ibland. Jag behöver inte vara inblandad i allt utan välj ut godbitar och gör de fullt ut. Helt enkelt vara mera selektiv med det jag dedikerar mig till och var jag lägger min tid. Lite grann mindfulness i vardagen :-) Just det där att hejda sig är något jag haft svårt för vad det gäller allt. Jamenvisst kan jag göra det har jag hört mig säga flera gånger utan att ens tänka efter 1 sekunder och vips så är jag indraget i något.

Maken och jag har tom döpt det till ett nytt ord i detta hushållet - efternuftig. Mitt nya mantra är att tänka ett steg längre innan jag öppnar munnen eller signar upp för något.  För är jag inte förnuftig före så får jag vara förnuftig efter - voila efternuftig föddes! För det där har jag inte heller varit en stjärna i eller rättare sagt jag har varit himla bra på att kasta mig ut i det okända och sen fått betala priset a la "allt eller inget" scenarion. Som jomen jag signar upp mig för både Mindfulnesskurs introduktion och instruktörskursen samtidigt. Tjoff in med pengarna och här ska det göras saker. Istället för att kanske först gå introt för att sedan tänka över saken om jag vill bli instruktör...

Det är här efternuftig kommer in. Tidigare när jag gått all in så har jag stått mitt kast. Mått dåligt som tusan men fru Jensen är inte en sådan som bangar även om det sker på bekostnad utav sin egna hälsa och välmående. Stressad, sur, irriterad, ont i magen, huvudvärk men har jag sagt ja ska det göras... Fast nu har jag upptäckt något - man kan utvärdera situation och ångra sig. Mina vänner man kan ångar sig! Det är stort och just det där att inte hårdnackat hålla fast i något bara för att tar tid att ändra på men det går. Och ja ibland blir det en dyrköpt läxa som att betala en kurs och sedan inte fullfölja (check på den) men vad kostar det att må dåligt?

Ett praktiskt exempel var att i förra veckan blev jag erbjuden att gå Friskis-utbildningen som jag i början på sommaren så gärna ville. Tjohej ja det gör jag och vad kul att de vill ha mig var första reptilhjärnans svar. Men se ni där kom efternuftigheten in. Okej nu tänker jag realistiskt i någon minut vad detta kan innebära sa jag till mig själv. Ja jag vill väldigt gärna göra detta men kan jag signa upp mig för att leda pass i 2 år om jag inte ens vet var jag kommer jobba om 2 månader. De jobben jag söker just nu ligger tex i Malmö och har vissa resdagar. Hur ska jag ordna vikarie till passen vid resor? Kommer det bli stressigt att köra från Malmö till Lund för att hinna i tid? Kommer jag ha energi/ork/tid till min egna träning när jag jobbar heltid igen?

Vad blev svaret efter lite tid med mina egna tankar? Jo jättesmickrande att de vill ha mig som ledare och jo jättespännande att få gå träningsutbildning. MEN vid detta tillfället i mitt liv så väljer jag att tacka nej. Det är för många osäkra moment och detta kommer stressa mig mer än vad det ger. Jag ska inte signa upp mig för ett sådant här uppdrag just nu utan ha is i magen. Fixa jobbsituationen först, fixa mitt egna välmående med viktminskning, kost och träning och fortsätta jobba med det mentala för att fortsätta vara hälsosam. Och idag när övertalningsförsöken satte igång fick jag säga till mig själv - Jensen var nu förnuftig annars kommer du få vara efternuftig och det priset kan bli högt!!!

Kommentarer

  1. Klok kvinna du Tina. Man känner så väl igen sig i vad du skriver. Tänka igenom innan man öppnar sin mun, är något man verkligen måste jobba med / Kram M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack M! Ja men det är inte lätt alltid :-) Kram!

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hur många burpees?

12 veckor med Itrim

5 månader sedan min Gastric Bypass