Dag 108 - Du är också unik!

Ytterligare en tänkvärd not från förra veckans föreläsning utav gymkompisen Torkild (aha vet både namn, är vän på FB och har sagt lite mer än hej - duktig Tina :-) ) kom jag att tänka på dagens första gympass imorse. Han sa att jag var unik. Ja okej inte till mig personligen men att om man tittar sig omkring i tex gymmet. Så är det ju inte en enda person till som ser exakt ut som en själv dvs man är UNIK!

Varför jämför vi oss då alltid med varandra (eller i alla fall ofta)? Jag har gjort detta mycket och ofta men jobbar på det. Praktiskt exempel: kommer suckande hem från ett pass på gymmet och konstaterar lite uppgivet för maken - "jaha nu var man största fetknoppen igen på passet och alla de andra kan göra rörelserna perfekt och hoppa hit och dit".

Men nu tänker jag istället - "jaha hur många som väger över 90 kilo till 162 cm kan köra dubbla pass på gymmet tex först svettigt BodyAttack och sedan en svettig timme på löpbandet? Eller ens ha vilja/motivationen till att göra det? Eller ger inte upp fast hon kan inte skutta lika högt som de andra. Nähä där ser du fru Jensen du e unik!"

Fast ibland faller jag dit. Fasiken den tjejen kan ta mer i vikt än mig på den maskinen, eller fasiken jag har visst bubbliga lår när man råkar se sig själv i gymspegel - det har inte hon som står brevvid eller fasiken jag går för allt jag kan på löpbandet medan han kör dubbla hastigheten och har inte ens en svettdroppe i pannan.

Gjorde det som hastigast imorse men kom snabbt på mig med att nähä jag är unik. Jag må inte vara den smalaste, vältränaste, skuttigaste, tight ass:aste på gymmet. Men jag tror det är få som tränar så många timmar som jag med en vilja och motivation att nå till mitt mål. Och jaha min kroppen är inte vackrast men den är min och jag kan göra mycket med den. Ja jag är ju faktiskt unik!