Lättare liv trots plus...

I fredagsmorse när jag ställde mig på stålplattan så blev jag inte så förvånad när den visade på plus. Bara med ynka 2 hekto men under första sekunden hinner tankarna fladdra. Jag vet inte om ni viktminskare känner igen er i tanke: fy fan vad orättvis jag som kämpat så... Kan tänka mig att en och annan av er har tänkt samma tanke eller är jag helt ute och cyklar :-) Det är nu det gäller att "stick to the plan" och erkänna för sig själv att det är kroppen som bestämmer villkoren för när kilona försvinner - inte huvudet.

Det vill säga det kvittar ju hur mycket jag spänner ögonen i vågen och tänker nu ska du visa 2 kilo minus för den kommer ju ge dig ett ärligt svar utifrån vad din kropp känner för. Plus att 2 hekto är verkligen inte att hetsa upp sig för utan tänk ett steg längre. Vad kan vara anledningen? Har jag tränat annorlunda denna veckan, har jag verkligen följt matplanen som planerat, kanske mens på gång, har jag druckit mindre vatten, har jag gjort number 2 etc. Det jag försöker säga är att inte koppla på reptilhjärnan a la då kan jag lika gärna skita i detta och äta allt jag kommer över...

Varför blev jag inte förvånad? Jo för jag har känt att kroppen har varit tung denna veckan. Annorlunda träning med en fullt ös helg och sedan mindre träning blir ju som en chock för kroppen. Har känt mig mer "vätskig" och plus att pollen nu gjort sitt intåg vilket har gjort mig otroligt trött. Doktorn förklarade ju för mig sist att då är det som en stor inflammation i kroppen som måste bekämpas. Då kanske inte kroppen samtidigt kan bekämpa fettet. Jag har sovit annorlunda men jag följt matplanen så don´t sweat it. Bara go with the flow och hoppas/jobba för bättre resultat vid nästa invägning.

Det jag också gör är att tänka på alla (hälso)fördelar jag vunnit hittills och det kan vara stort eller smått. Exempelvis upptäckte jag häromnatten att det är lättare att sova på soffa för nu får jag bättre plats, det går åt mindre duschcreme och lotion (bra för en fattig student) samt är lättare att smörja in sig och ta hand om kroppsbehåringen, mina höfter börjar göra mindre ont (halleluja för det), smidigt att få på sig strumpor nu för tiden och att jag faktiskt orkar cykla nästa 4 timmar dagen efter träningseventet på Gerda. Min kropp är helt enkelt fantastisk och jag är grym oavsett siffran på stålplattan! Ge dig själv lite kärlek och förståelse så blir livet lättare - I promise!

Kommentarer

  1. Hahaha mindre duschcreme, UNDERBART, så har jag aldrig räknat!!!
    Heja, heja, heja!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Varför är jag öppen med min Gastric Bypass?

Jag är tillbaka...

Dag 70 - Förlängt abonnemang på Mamma Fitness