Jag är inget streck på en sticka

I många LCHF-bloggar (framför allt de senaste månaderna) och nog pga att de större mer kända har bloggat om det tex Kostdoktorn, Anna Hallén och Lifezone så har det diskuterats hej vilt om både det ena eller det andra. Och tyvärr inte alltid i så respekterande ton dvs tonen över nätet kan vara aggressiv oavsett ämne och det blir så lätt missförstånd och den skrev det och den skrev så. Ämnena har handlat om alltifrån att man ska bara dricka kaffe med fett, att man ska köra periodisk fasta, att man ska kissa på en sticka eller ta ett blodprov för att mäta ketoner. Allt för den optimala viktminskningen a la LCHF.

För mig handlar inte LCHF eller lågkolhydratskost om att få ett visst resultat på en kissticka eller ett blodprov. För mig handlar inte LCHF om att jag bara ska dricka fett för att slippa äta. Och ja jag kan förstår upplägget med periodisk fasta men för att genomföra det på rätt sätt krävs kunskap och planering. Plus rätt mentalitet. Vad jag menar då är att det är helt enkelt inte för alla eller för den som läst lite på nätet och sedan ska köra det fullt ut... För mig är inte LCHF a la Zytomierska att käka piller som ska förhindrar att kroppen tar upp kolisar eller diverse brödmixar med tillsatser.

För mig handlar LCHF/lågkolhydratskost om att jag mår så himla bra på kost som består utav naturlig mat. Ja jag har fått en viktminskning genom att begränsa kolhydraterna och socker. Ja jag är viktstabil genom min kost (och är jag inte det är det pga av att jag käka socker). Men för mig handlar det först och främst om att magen mår bra, min hud mår bra, jag sover bättre, nästan aldrig sjuk (nu kanske 1ggr om året i några dagar mot veckovisa förkylningar en ggr per månad tidigare) mitt sockersug minskar (inte alltid i huvudet men jag får ett lugn i kroppen) jag orkar träna ordentligt och mycket mera. Allt det där som inte är fallet när jag är sockerhög och äter för mig helt fel mat (eller snarare skräp, vitt mjöl och socker). Det är detta LCHF/lågkolhydratskost handlar om för mig!

Jag vill inte kissa på en sticka eller ta ett blodprov för att få reda på mitt ketonvärde. Who cares liksom? Likaså att det är inte alla som hamnar i ketos av olika skäl och åter igen varför viktigt? Jag vill inte leva på kött och bea eller äta piller som hindrar kolhydratsupptag eller konstiga mixer som innehåller en massa tillsatser som cirkulerar i LCHF-kretsar. Och nä jag tror inte heller det är optimalt att leva på fettkaffe. Kroppen behöver mer näringsämne och åter igen då blir det ju en quick fix. Det vill säga du använder detta som en diet och vad händer sen då när du ska börja "äta vanligt"? Nähä du gick upp i vikt - oj vad konstigt...

Jag tänker inte lägga mig i om vissa vill veta dessa värdena och vad skälen är eller hur någon väljer att äta eller inte äta. Men vad det gäller mig så vill jag lära för livet. Jag vill helt enkelt finna ro i en livsstil jag kan hålla livet ut. Jag håller på att lära mig att äta optimalt för mig och utifrån mina förutsättningar. Och jag tror mer på att känna efter i knopp, kropp och på tex kläderna om ens kost funkar eller inte. Exempelvis innerst inne vet man ju varför man inte alltid lyckas att gå ner de där kilona om man verkligen rannsakar sig själv eller jag gör det. Då har det alltid handlat om att "jag har unnat mig" diverse saker som jag egentligen inte borde eller tränat extra hårt eller whatever men vad det handlar om är rannsakningen och att vara ärlig med sig själv.

Ibland när det går överstyr i en blogg/twitter/forum/kommentarsfältet/eller vad det nu är och då menar jag när jag känner att nä nu kan jag inte längre relatera till den personen eller nä det där håller jag verkligen inte med om eller när jag helt enkelt tröttnar så slutar jag att läsa/följa just den personen eller kommentarerna. En annan sak jag funderat på länge är att jag tycker det är väldigt viktigt som bloggare att ta sitt ansvar *. Vad jag menar är att man som bloggare måste tänka på sina läsare och vad man vill förmedla och vad ens syfte är. Likaså tänka på att när man kommenterar dvs allt är ju ute på nätet och kan användas på olika sätt (både positivt och negativt).

Exempelvis så vill jag blogga om träning, bra kost, motivation, livsstil, tips/intressanta artiklar/videos/bilder/citat, målsättning och viktminskning  på ett sätt som inspirerar mig själv och förhoppningsvis mina läsare. Jag skriver ju inte detaljer om allt som händer i mitt liv utan det som jag vill dela med mig och som passar in på mitt syfte. Vidare så det jag bloggar om vill jag ju stå för och jag försöker tänka på de som läser min blogg. Därför har jag inte lyft dessa ämnena tidigare då de för mig inte stå för LCHF dvs jag står inte för det utifrån mig själv och vilka jag tror läser min blogg.

Kanske jag tar mig själv och min blogg på för stort allvar men jag tror på att man inte ska bara slänga ur sig vad som helst. Det ska ju vara kvalité, något man själv tror på eller upplevt och något som man själv och ens läsare kan dra lärdom av. Likaså jag vet inte i detalj vem som läser min blogg. Men jag hoppas att ni som läser gör det för att ni blir inspirerade, motiverade, kan känna igen sig - både i framgång och i motgång, kan lära sig något nytt eller bara för att ni är nyfikna på mig.

Lite funderingar sådär en måndag och kanske ett litet luddigt inlägg men:

Du som bloggar - tänker du på vad och hur då bloggar? Det vill säga vem är din målgrupp? Vem kan tänkas läsa och ta inspiration? Vilken bild vill du ge utav dig själv?

Du som läser bloggar - rannsakar du innehållet och ifrågasätter? Har du också slutat läsa kommentarer på vissa bloggar/forum? Är det viktigt att bloggare står för det de skriver om?


(* obs menar inte att de länkade inte gör detta utan en fråga jag funderat på länge)

Kommentarer

  1. Tycker att ditt förhållningssätt är fantastiskt! Är glad att du har hittat det som du mår bra av, utan att dras med i jakten och hetsen på det "riktiga LCHF" som jag upplever att en del har gjort sista tiden.

    När det gäller dina sista frågor om jag (vi bloggare) tänker på vad och hur vi bloggar så kan jag säga att det för mig går i vågor. Precis som livet. I bland lägger man ner mer eftertanke och kraft, och ibland blajjar man bara på utan fokus. Som livet själv helt enkelt.

    Kram
    Joanna

    www.livsvinst.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh tack Joanna!!! Haha nä du det är inte varje dag man känner sig så kreativ och har lust att blogga. Då blir det en bild på en nyköpt blomma eller nåt :-) Men ändå i linje med att det är något man kan stå för. Ha det gott och lycka till med pluggandet! Kram

      Radera
  2. Jag håller med dig. Jag tycker att detta fokuserande på ketoner gått till överdrift - det blir ju lite som att räkna och väga sin mat eller att räkna poäng - fast nu gäller det ketonnivåerna. Nej tack!

    Jag väljer att äta lågkolhydratkost för att jag mår bra av det - det är det enda som funkat när det gäller att hitta en balans med mitt sockerberoende . Nu slipper jag lägga halva dagens tankeenergi på kriget inne i mitt huvud - ska jag, ska jag inte. Jag slipper hetsäta tills jag mår illa och överväldigas av ångest och självförakt. Tack gode gud för det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis lugnet eller som maken och jag kallar det - jag är inte så sockermanisk hela tiden dvs letar alltid efter nästa fix... Sköter jag min kost med protein, fett och kolhydrater i bra balans då är jag lugn. Kul att höra att du också mår bra utav det!

      Radera
  3. Bra tänkt! Det är nog därför din blogg funkar för mig.

    SvaraRadera
  4. Kunde inte sagt det bättre själv :) jättebra inlägg! Känns som att man tappat fokus på vad som är viktigt- naturlig mat och ett sunt tänk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket! Ja precis - det handlar om att må bra på bra mat.

      Radera
  5. Jättebra inlägg!!

    SvaraRadera
  6. Kort, koncist och klokt! Du är klok! Keep the blogginläggs comin´! =D

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hur många burpees?

12 veckor med Itrim

5 månader sedan min Gastric Bypass