Om ni undrar var jag är...

-



- Posted using BlogPress from my iPhone

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hur många burpees?

-
Okej då får vi testa detta i denna bloggen... Har sett detta i bland annat PT Malous blogg och jag kan ju fasiken inte vara sämre! Så på nästa PT pass nu torsdag så ska jag göra lika många burpees som ni lämnar kommentarer i bloggen på detta inlägg, nya likar på fb http://www.facebook.com/ButterflyTina (status 171), likar samt kommentarer på detta inlägget på fb-sidan och sedan lite old school för alla som mailar plus sms:ar :-)

Ni har tom till torsdagmorgon kl 06.00 på er att kommentera, lika, maila och sms:a. En burpee för varje kommentar, like, mail, sms är alltså det som gäller... Tänker vara kaxig och inte begränsa att ni får bara gör en av dessa - undra om jag kommer få ångra det :-(

Vad en burpees är? Kolla här: http://www.butterflytina.com/2012/01/traning-och-lchf.html
Läs mer

Varför är jag öppen med min Gastric Bypass?

-
Fått en hel del kommentarer, frågor och meddelanden angående mitt val att göra en Gastic Bypass. De flesta i all välmening men även sk vänner som sagt upp bekantskapen pga mitt val. Jopp så är det här i livet... Men jag tänker ärlighet vara längst och de som känner till min kamp stöttar mig till 100 % - i alla fall så känns det så :-) Även om de har frågor såklart och sen vet jag inte vad som diskuteras när jag inte är närvarande. Men sånt vet man ju aldrig...

Jag tänker att huvudsaken är att jag har världens bästa supporters i form av maken, mamma och svärföräldrarna. Det är det som betyder något. Så om du själv går med dessa funderingarna så är det jätteviktigt att ha dina supporters i din ringhörna. Denna processen är svår nog och du kommer behöva allt stöd du kan få! Självklart är det en process och mina supporters jublade inte första gången jag pratade seriöst om detta som ett val. Det tog månader av processande, pratande, ifrågasättande och utvärderande. Men en nyttig process för…
Läs mer

Känslor på Akuten

-
Vid 15-tiden på nyårsdagen som kom samtalet. Min mamma hade trillat på en promenad och hade jätteont i ena armen/axeln. Aldrig ett kul samtal att få och det vara bara att slänga på sig lite kläder och köra för att hämta henne. Det tar cirka 35 minuter enkel väg och sedan samma väg tillbaka för att köra till Akuten i Lund. Det som jag är bra på i sådana läge är att jag stänger av känslorna och bara gör dvs löser situationen på bästa möjliga sätt jag kan. Men sen kommer svallvågen av känslor desto starkare när det mest akuta är över...

Visste ju inte hur lång tid det skulle ta men vi var hemma hos mamma igen ca 21.45 så inte så farligt. Fixa henne i säng och sedan köra hem igen. Sov som en kratta för alla tankar börjar ju nu snurra i huvudet. Upp tidigt och iväg tillbaka till mamsen. Ta hand om henne så förutom en bruten höger axel (såklart är det alltid den armen som man använder...) så fick hon gallstensanfall av morfintabletterna så det var ju ingen kul dag/kväll. Mest för stackars m…
Läs mer