En osalig ande

Nu har jag Internet... Så passar på att skriva lite från poolen. Innan ni blir för avis så är det lite havlmolnigt och jag är insvept i en handduk för att inte frysa :-) Men ingen snö i alla fall och tårna luftas i flipisar. Vi är nu nere vid kusten i Aquba och ska stanna här till söndagmorgon. Då reser vi vidare mot Petra och Döda havet. Fast vi har redan fått se och uppleva jättemycket intressant och spännande så skönt med lite lugn nu.

So far är allt på topp även om det ösregnade i Amman som är huvudstaden och där vi tillbringade de första två dagarna. Hotellet helt okej men gymmet... Eee det stod så fint på hemsidan och i deras hotellpärm att besök gärna vårt fina gym på översta våningen med scenic vy över huvudstaden och de senaste utrustningen. När jag vandrade runt för att hitta det där gymmet så fanns det knappt ytterväggar... Frågade i receptionen och kille svarade generat maybe open in 2 months...

På detta hotellet finns ett gym så imorgon I am there. Stegräknaren hänger om halsen och jag kämpar som en galning för att få ihopa steg. Maken har döpt mig till gruppens osaliga ande för jag steppar rundor. Så fort bussen stannar så ska det stegas och under sightseeingen när de andra står stilla eller sitter jagar jag steg. Och fast vi varit ute i flera timmar så sitter vi ju mycket på bussen också. Så jag snittar ca 4000-5000 steg men jag gör så gott jag kan eftersom jag kan inte styra programmet. Nu tom frågar de andra resenärerna hur många steg vi fått ihopa :-)

Och jodå det går bra med Itrimmandet också. Till frukost, lunch och mellis är det shakes och bars som gäller. Och på kvällen äter jag lite sallad och ris från buffen eller vad som nu serveras. Och medan de andra fyller tallrik eller tallrik och äter efterrätter så håller jag mig till mitt te och vatten. Fungerar alldeles utmärkt även om jag fått en del frågor och undrade blickar. Men lite tufft var det igår...

Typ nästa två timmar försent anlände vi till hotellet efter 6 timmars bussfärd. Hungrig och trött. Joho då är ju detta hotellets specialite att servera nybakta, varma, tefatsstora chocklad cookies. Den doften i receptionen och allas smackande höllt på att driva mig till vansinne!!! Men jag klarade och jag ska klara det för this is for life!!!

Nä nu dök solen upp så lite får man pressa lite. Hoppas ni har det bra där hemma och fortsätt gärna kika in på bloggen så skriver jag så fort jag kan. Kram på er!

Kommentarer

  1. Underbart att få lite liv från dig! Här är det ena stunden snöoväder till nästa stund så känns det nästan som vår i luften! Njut av solen och bra kämpat med mat å jagandet av steg! You Go Girl! ;)

    Kram Rebeca

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Rebeca! Ditt hejande betyder mycket för mig. Hoppas allt går bra för dig där hemma!!! Kram

      Radera
  2. Vad ståndaktig du är med maten. Det är karaktär det.
    Återigen bevisar du att du FIXAR allt!!! / Kram M.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh tack världens bästa peppare!!! Kram

      Radera
  3. Du är grym!! Fantastiskt kämpande :=) KRAM

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

12 veckor med Itrim

Hur många burpees?

5 månader sedan min Gastric Bypass