Home sweet home!
Visst är det jättekul att åka på äventyr och vi har haft en fantastisk resa i Skottland men inget slår hemma. Maken och jag kom hem igår eftermiddag och njutit av varenda sekund. Att bara vara vi två och inte en stor grupp som ska äta eller sightsee:a. Och att inte ha en tid att passa (idag i alla fall) och kan välja själv när vi äter och vad.
Även om denna resan har varit hyfsad fylld med egen tid så är ju konceptet att: frukosten serveras vid en specifik tid vid specifika bord, du umgås i gruppen i 10 dagar (en utmaning för denna bloggerskan...), bussens tider måste passas, de flesta middagarna har ätits med gruppen och då har vi fått ett urval utav 3 förrätter, varmrätter och efterrätter på en del ställe (generöst för att vara en sådan här bussresa). Inget kylskåp/minibar på rummet, de flesta mataffärerna stängda när du är framme och du "ransonerar" vätskeintaget för du vet inte när nästa pit stop är. Plus inga hotell med gym och du sitter mycket i bussen.
En utmaning utav kostintaget och träningen för en individ som vill viktminska :-) Fast jag tycker jag fick till en riktig bra balans under resan. Dock ingen träning men jag har fått ihop 10 000 steg per dag och ibland mer. Har fått kämpa vissa dagar och gå upp tidigare för att ens ha en chans att få ihopa stegen plus åter igen steg har jagats på varenda parkeringsplats Skottland runt... Så det känner jag mig väldigt nöjd med då vissa dagar har vi åkt 20-30 mil och kroppen mår nog också bra utav att vila ifrån tex kettlebells under några dagar :-)
Kosten funkade även om det har blivit enahanda. Jag har valt att käka frukosten då den ingick i resan och jag ville orka med att vara med på alla äventyr under denna intensiva resa. Har blivit ägg och bacon men också en massa rostat bröd som jag tyvärr älskar. Lunchen har alla dagar utom en (då jag var så åksjuk (att åka buss i Skottland med inhemska förare slår allt jag varit med om i åksjukeligan) att jag var tvungen att få varm mat i magen) blivit ett bar samt te och vatten.
Mellis har blivit ett bar då om jag inte får något i magen var fjärde timme så går det inte att ha mig i möblerade rum eller bland folk. Tråkigt, tråkigt, tråkigt, torrt, torrt, torrt, sött, sött, sött :-( På kvällen har jag ätit den middag som har serverats men gjort mitt bästa att välja det nyttigaste alternativet. Oftast fisk och kokta grönsaker. Och efterrätten har maken fått. Men ibland har vi inte haft alternativ plus att jag vill också äta fish n chips när jag är i Skottland.
Något annat jag alltid velat göra är att gå på en riktig afternoon tea dvs på ett lyxigt hotell med hela baletten. I Edinburgh så fick vi en eftermiddag ledig och då tog vi chansen (snäll make jag har men jag har följt med honom på massa whiskyställe så blev jämnt i slutändan) på Balmoral hotell. Vilken upplevelse men också en major sockerchock. Kommer till det i ett annat inlägg med lite bilder. Lovar det kommer snart massor utav bilder...
Det har funkat väldigt bra med maten trots utmaningarna och jag känner mig stolt även om jag kan hänga upp mig på vissa små detaljer. Fast nu gjorde jag de valen jag gjorde, nöjt utav det jag åt och tänker inte gråta över spilld mjölk. Dock kan ni tro jag har längtat efter mina sallader, kokta ägg, violte, kyckling som inte är torrstekt, vattenmelon - ja allt som jag nu har vant mig vid. Så nu är det nya tag och på banan igen som gäller. 6 veckor framöver tänker jag köra hårt för då är ju målet 70 kilo - hänger du på?
Även om denna resan har varit hyfsad fylld med egen tid så är ju konceptet att: frukosten serveras vid en specifik tid vid specifika bord, du umgås i gruppen i 10 dagar (en utmaning för denna bloggerskan...), bussens tider måste passas, de flesta middagarna har ätits med gruppen och då har vi fått ett urval utav 3 förrätter, varmrätter och efterrätter på en del ställe (generöst för att vara en sådan här bussresa). Inget kylskåp/minibar på rummet, de flesta mataffärerna stängda när du är framme och du "ransonerar" vätskeintaget för du vet inte när nästa pit stop är. Plus inga hotell med gym och du sitter mycket i bussen.
En utmaning utav kostintaget och träningen för en individ som vill viktminska :-) Fast jag tycker jag fick till en riktig bra balans under resan. Dock ingen träning men jag har fått ihop 10 000 steg per dag och ibland mer. Har fått kämpa vissa dagar och gå upp tidigare för att ens ha en chans att få ihopa stegen plus åter igen steg har jagats på varenda parkeringsplats Skottland runt... Så det känner jag mig väldigt nöjd med då vissa dagar har vi åkt 20-30 mil och kroppen mår nog också bra utav att vila ifrån tex kettlebells under några dagar :-)
Kosten funkade även om det har blivit enahanda. Jag har valt att käka frukosten då den ingick i resan och jag ville orka med att vara med på alla äventyr under denna intensiva resa. Har blivit ägg och bacon men också en massa rostat bröd som jag tyvärr älskar. Lunchen har alla dagar utom en (då jag var så åksjuk (att åka buss i Skottland med inhemska förare slår allt jag varit med om i åksjukeligan) att jag var tvungen att få varm mat i magen) blivit ett bar samt te och vatten.
Mellis har blivit ett bar då om jag inte får något i magen var fjärde timme så går det inte att ha mig i möblerade rum eller bland folk. Tråkigt, tråkigt, tråkigt, torrt, torrt, torrt, sött, sött, sött :-( På kvällen har jag ätit den middag som har serverats men gjort mitt bästa att välja det nyttigaste alternativet. Oftast fisk och kokta grönsaker. Och efterrätten har maken fått. Men ibland har vi inte haft alternativ plus att jag vill också äta fish n chips när jag är i Skottland.
Något annat jag alltid velat göra är att gå på en riktig afternoon tea dvs på ett lyxigt hotell med hela baletten. I Edinburgh så fick vi en eftermiddag ledig och då tog vi chansen (snäll make jag har men jag har följt med honom på massa whiskyställe så blev jämnt i slutändan) på Balmoral hotell. Vilken upplevelse men också en major sockerchock. Kommer till det i ett annat inlägg med lite bilder. Lovar det kommer snart massor utav bilder...
Det har funkat väldigt bra med maten trots utmaningarna och jag känner mig stolt även om jag kan hänga upp mig på vissa små detaljer. Fast nu gjorde jag de valen jag gjorde, nöjt utav det jag åt och tänker inte gråta över spilld mjölk. Dock kan ni tro jag har längtat efter mina sallader, kokta ägg, violte, kyckling som inte är torrstekt, vattenmelon - ja allt som jag nu har vant mig vid. Så nu är det nya tag och på banan igen som gäller. 6 veckor framöver tänker jag köra hårt för då är ju målet 70 kilo - hänger du på?
Fyllde på igår så nu är jag på det igen!
Fyllde tyvärr även på med detta men jaja...
Kommentarer
Skicka en kommentar