Spinning - good or bad?

Har gått på spinning nu några tisdagmorgnar och börjar gilla passet. Kan inte säga älskar ännu men jag gillar att jag svettas som en gris (svettas grisar förresten?). Det är också en mysig start på dagen och instruktör Linn är himla bra. Jag tycker även om att det inte är så många utan en lagom grupp med go stämning.

Fast det jag tycker är svårt är att veta hur mycket man orkar och hur det är uppbyggt. Börjar få kläm på det och likaså stålhästen. Men varför är vissa så lyriska? Eller kommer man in i the zone efter ett tag? Eller gillar man bara helt enkelt att trampa och få en öm bak? För detta passet jag just genomfört vart inget kul :-(

Tänker inte ge upp och har blivit utmanad av instruktör Mikael att gå på hans en timmes pass. Jisses hur ska jag hålla mig undan den utmaningen? Och jag gillar ju hur mycket jag svettas. Känner också att det nog påverkar förbränningen för jag måste ha mer mellis i magen för att klara av passet och blir hungrig efter. Det är mer - när kommer jag in i spinningzonen?

Kommentarer

  1. Det tar ett litet tag innan man hittar sina gränser och hur mycket man kan lägga på i motstånd faktiskt, det är inte alldeles självklart hur man ska köra i början. Jag var fast redan från första passet när jag testade spinning, men det är så olika från person till person. Jag svettas som en blå jag med (svettas blått? Haha!) och jag älskar det, man känner verkligen att man gjort något efter ett spinningpass.=))

    Kram

    SvaraRadera
  2. Aha det är kanske mer så att man kommer in i en spinningzone efteråt eftsom man är är så glad utav sin prestation och att man klarade det :-)

    Kram Tina

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

12 veckor med Itrim

Återträff på Aleris

5 månader sedan min Gastric Bypass