Har du hjärnspöken?

Denna veckan har jag läst ut Jennys bok "Hur jag besegrade mina hjärnspöken". Jag kan varmt rekommendera både den och Jennys blogg: http://2xlblog.com/. För låt oss en gång för alla lägga "sekttillhörigheterna" åt sidan och faktiskt inse att vi är individer med olika förutsättningar och just hjärnspöken. Vad menar jag? Jo I couldn't care less om du väljer GI, Viktväktarna, LCHF, Xtravaganza, Itrim, Cambridge, Nutrilett, magoperation eller what ever.

Det som allt handlar om till syvende och sist är - du måste jobba med att omprogrammera din hjärna att göra bättre val. Både vad det gäller rörelse och kost om du ska lyckas i en viktminksning. Och vi är i olika stadier i livet med olika preferenser och förutsättningar därför måste var och en hitta sitt egna facit. Vad som funkar för mig går inte att "copy och pastea" rakt av för någon annan. Var och en måste hitta sin väg till ett lyckat koncept. Visst Jennys bok är baserad på Itrim och i samarbete med Itrim så då känner man igen sig men det finns många klokheter som alla kan få ett wake up call utav.

När jag läste bok så satt/låg jag faktiskt med överstrykningspennan för att verkligen reflektera och ta till mig. Få inspiration, tänka till och ta med mig på vägen helt enkelt. Nedan är vissa av de sakerna som ströks under (varför heter det då överstrykning - för att skriva ströks över känns som jag inte vill uppmärksamma det...) samt mina egna reflektioner *. För en sak är säker - detta är tredje gången gillt för mig och faktiskt första gången jag verkligen jobbar med mina hjärnspöken. Jättetufft och jobbigt men ack så nödvändigt om jag ska lyckas med ett hälsosamt liv resten utav mitt liv.

"Det har inte enbart handlat om något så hurtfriskt enkelt som kalorier in - kalorier ut, utan om en total omställning av beteenden som härstammar långt ifrån reptilhjärnan."
Precis detta kan jag bli så trött på när "normalviktiga" säger det är väl bara att äta mindre och rör sig mer. Nähä menar du??? Tror du inte jag gjort det då för sjutton och jäkla lätt för dig att säga när du inte släpar på 50 kilo extra som ska sättas i rörelse! Anledningen till att jag växte på bredden var att jag var fast i gamla vanor/rutiner/beteende, att jag åt upp alla mina känslor, att ju mer socker jag åt desto mer sugen var jag m.m. Det är aldrig så enkelt som kalorier in och ut om ens viktminskning ska bli långsiktig dvs hur många går inte ner massa kilo för att lika snabbt gå upp dem igen? Mig inkluderat och jag vet att främsta anledningen för min del var att jag inte satte upp tydliga mål, jobbade med att få in nya rutiner, att omprogrammera hjärna att välja annorlunda.

"Jag har framför allt fått hjälp att påbörja det svåra arbetet med att identifiera mitt problem i dess helhet och helt enkelt inleda en avgiftning. Jag konstaterar att jag: är på "rehabilitering", är under vård och behandling, måste acceptera "hårda bandage" för att totalt ändra livsstil!"
Nä matersättningar är aldrig bättre än riktig bra mat men var nödvändigt för att få mig att få tid att "avgiftas" från rutiner/vanor/beteende och reflektera över dem. Jag har jobbat hårt under detta året och kommer får fortsätta med det för att "rehaba" mig till en hälsosam livsstil. Jag har gjort vissa val för jag insåg (och accepterade äntligen) att det gick inte att fortsätta att tex äta socker på det sätt jag gjort för då äter jag mig bokstavligen till döds. Denna processen får jag hjälp med via bloggen, gruppträffarna på Itrim, övningarna i Itrims bok, reflektioner med mig själv och tex maken, stödet från andra i liknande situationer, mentala skivan och en massa annat.

"...mycket lättare att få till vardagsmotionen bara genom att faktiskt ha lite egenkontroll med hjälp av stegräknaren. man gör helt enkelt klokare val och tar trappa istället för hiss etc."
So true helt plötsligt så är inte hissen aktuell, långa omvägar gås när ärenden ska fixas på stan, maken jagas ut på kvällsrunda, jag går numera till Studio S för att hålla mina kettlebellspass. Ja listan kan göras lång och helt plötsligt får jag en massa "gratis" motion, frisk luft, sol på näsan och trevlig sällskap pga lilla räknaren runt halsen. Den är här för att stanna för den får mig att må bra!

Angående målbild: "en tydlig bild med både färg, doft och ljud, som får en viktig plan i medvetandet och hjälper till att styra mot målet!"
För första gången i mitt liv jobbar jag med detta och det gör STOR skillnad. Så gör inte som jag gjorde innan och ignorera denna delen utan ta tag i det!

"Hur mycket enklare vore det inte om man slapp lägga energi på att försvara sig och den metod man valt för att gå ner i vikt." och "Varför tjatade de inte på mig om att ändra min livsstil och skaffa mig en bättre hälsa när jag var en fläskig soffpotatis?"
SNÄLLA LÄS DETTA NOGA... Det som har varit/är det absolut svåraste för mig i min process att bli hälsosammare är att jag hela tiden måste säga nej/förklara/ursäkta eller whatever att nej tack jag vill inte ha en kaka. Tror mig det tar hela min energi att tacka nej och jag kan inte tänka på något annat bra länge men jag väljer att tacka nej för min överlevnads skull. Jag menar man når inte 117 kilo till 162 centimeter genom ett schysst förhållningssätt till mat och socker... Hade du trugat en alkholist på ett glas vin? Varför är det så oerhört socialt svårt att då acceptera mitt nej till en kaka?

"Nu i efterhand förstår jag att mitt beslut att ta reda på VARFÖR jag matmissbrukat var helt avgörande för att det skulle bli en långsiktig framgångshistoria." och "... att man, för att nå en långsiktig framgång och varaktig viktminskning, måste lägga energi på att ta reda ut sitt förhållande till mat och jobba med sina tankar och beteenden."
Åter igen huvudet, huvudet, huvudet... Jobbigt som attans men så värt det. Nej jag är inte i hamn än men dagligen gör jag reflektioner, bloggar, skriver i min övningsbok, pratar med maken. Detta är/kommer vara min framgångsnyckel. Dagen jag börjar ignorera min knopp igen då är jag illa ute...

"Min innersta önskan: att stanna på min målvikt, att hitta balansen i livet, att ha ett okomplicerat förhållande till vad jag stoppar i mig, att både kropp och själ mår bra, att vara min egen bästa vän."
JA tack!

Stort tack till Jenny för din underbart lättlästa och kloka bok. Precis vad jag behövde läsa denna veckan och jag tar med mig mycket från den för att själv lyckas med min resa!!!

*Jennys text i boken är i kursivt och med citattecken. Under i vanlig text = mina reflektioner vid läsningen.

Kommentarer

  1. Kloka ord, blir nyfiken på boken. Jobbar på mina egna hjärnspöken jag också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja de där hjärnspökena Camilla... Lycka till!

      Radera
  2. Tack snälla rara Tina! Vad härligt att läsa att du har nytta av mina tankar och reflektioner för att göra dina egna! Stor Kram/Jenny

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag rekommenderar den till alla :-) Tack för att du skrev den! Kram Tina.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hur många burpees?

Varför är jag öppen med min Gastric Bypass?

Jag är tillbaka...