Tackar du?
Som människa är man väldigt snabb till att klaga och vara missnöjd. Över till exempel service på en restaurang. Och visst är man inte nöjd så självklart ska man säga ifrån. Men hur ofta säger vi tack, ger beröm eller bara det där lilla extra som kan göra en annan glad? Inte så ofta skulle jag säga. Man kanske tänker det men hur ofta tar man sig den där lilla minuten extra att säga - det där vart bra!
Och hur glad blir man inte om någon gör det mot en själv? Man kommer ju ihåg den människan för "alltid" och blir glad. Dagen är liksom gjord och inget kan stoppa en när man fått det där extra peppet utav en medmänniska. Man kan nästa gå på vatten och allt är möjligt.
Den senaste tiden har jag verkligen jobbat med att göra mig själv medveten om när jag ska säga tack. Låter kanske löjligt men jag tror på att för att förändra sitt beteende måste man bli medveten och sedan agera aktivt. Likaväl som jag gör ett val att gå upp kl 06 för att gå till gymmet måste jag göra ett val att säga några berömmande ord.
Det tar ju inte så mycket tid/energi från mig men fördubblas på något sätt i kommunikationen med den människan du ger det till. Till exempel som att köpa lite blommor och tacka för ypperlig service, eller tacka fotografen som tog fina bilder på mig i fredags eller ge servitrisen lite extra dricks och berömma henne eller att skicka ett mail till Camilla Thulin och tacka för en underbar klänning som jag gjorde i fredags.
Nu precis fick jag ett glatt mail tillbaka och med frågan om de fick publicera det på sin hemsida. Självklart för har man gjort det hårda jobbet ska man också får berömmet. Alla blir ju glad och minst en halvmeter längre utav beröm. Och jag tror de i sin tur ger något positivt vidare så tänk på det nästa gång du borde säga "bra jobbat - tack"!
PS! Och jag ska verkligen tacka alla för pepp, hejarop, kommentarer, gillande, mail, sms - you name it! Utan allt det hade jag aldrig nått så här långt. Nu tar vi det till nästa nivå! Kram från en oerhört tacksam bloggerska!
Och hur glad blir man inte om någon gör det mot en själv? Man kommer ju ihåg den människan för "alltid" och blir glad. Dagen är liksom gjord och inget kan stoppa en när man fått det där extra peppet utav en medmänniska. Man kan nästa gå på vatten och allt är möjligt.
Den senaste tiden har jag verkligen jobbat med att göra mig själv medveten om när jag ska säga tack. Låter kanske löjligt men jag tror på att för att förändra sitt beteende måste man bli medveten och sedan agera aktivt. Likaväl som jag gör ett val att gå upp kl 06 för att gå till gymmet måste jag göra ett val att säga några berömmande ord.
Det tar ju inte så mycket tid/energi från mig men fördubblas på något sätt i kommunikationen med den människan du ger det till. Till exempel som att köpa lite blommor och tacka för ypperlig service, eller tacka fotografen som tog fina bilder på mig i fredags eller ge servitrisen lite extra dricks och berömma henne eller att skicka ett mail till Camilla Thulin och tacka för en underbar klänning som jag gjorde i fredags.
Nu precis fick jag ett glatt mail tillbaka och med frågan om de fick publicera det på sin hemsida. Självklart för har man gjort det hårda jobbet ska man också får berömmet. Alla blir ju glad och minst en halvmeter längre utav beröm. Och jag tror de i sin tur ger något positivt vidare så tänk på det nästa gång du borde säga "bra jobbat - tack"!
PS! Och jag ska verkligen tacka alla för pepp, hejarop, kommentarer, gillande, mail, sms - you name it! Utan allt det hade jag aldrig nått så här långt. Nu tar vi det till nästa nivå! Kram från en oerhört tacksam bloggerska!
Rätt inställning. Positiv attityd och positivt tänkande sprider sig som ringar på vattnet. Ett leende smittar alltid av sig. Allt börjar i tankar. Det är bara att bestämma sig för att förändra. / Margaretha
SvaraRaderaVisst är det så Margaretha!!! Ett leende är smittsamt för ler du så automatiskt ler den personen tillbaka! Kram
SvaraRadera