Ni vet den där hälen...

Imorse vart det dags att ta itu med den på riktigt och inte bara på hobby-nivå dvs bloggerskan surfar på nätet och kommer fram till vad som funkar. Klockan 8.30 klev jag in genom dörren på iKLINIK här i Lund. Lite sådär lagom svettig efter sista rushen på cykeln och något nervös inför domen. Men det ändrade sig snabbt ja alltså det sistnämnda.

Frida välkomnade mig och lyssnade på min historia om för många kilo, svanskotan, stående på jobb, skor, löpning inför Tjejmilen, träning, tendenserna att alltid vila på vänsterbenet plus vad jag försökt göra på egen hand (vila, skor, tejp m.m.). Efter det fick jag ta av mig skor och strumpor för att hon skulle undersöka mina fötter. Är det inte alltid då man blir lite extra kallsvettig och hoppas att man fortfarande luktar hallon?

Efter en session utav stå på båda benen, stå på höger och göra knäböj, samma sak på vänster, sitta på bristen så att fötterna kan klämmas och böjas på så vart det klart. Frida sa att jo det var en Plantar Fasciit dvs hälsporre. Plus att min häl har ju fått bära på många kilo under många år och då trycks hälkudden ut som en liten bonus:-( Förresten vet ni skillnaden mellan Plantar Fasciit och hälsporre? Den förstnämnda är konstaterad via diagnos medans hälsporre "får det bara kallas" om man gjort en röntgen. Se där då lärde vi oss något nytt idag :-)

Jag var jättenervös att hon ska säga lägg ner allt med träning och att det kommer aldrig sluta göra ont. Så skönt när jag ska fortsätta som jag gjort dvs undvik löpning och hopp men fortsätt med träningen utifrån mina förutsättningar. Hon kollade mina skor och de fick godkänt. Sedan fick jag lägga mig på mage på bristen och hon tejpade in vänsterhälen i värsta paketet. Det ska nu sitta på en vecka sedan ska jag gå några dagar utan för att känna efter.

Den 3 september är det dags för nästa besök och då blir det troligtvis stötvågsbehandling. Som sedan ska varvas med tejpning under ett antal veckor. Under tiden ska jag också göra en del övningar med foten för att få upp rörlighet. Och Frida menade på att till min kettlebellscertifiering i november så kommer jag vara i toppform. Jag hoppas verkligen på det för jag är så trött på att ha ont!!

Jag känner dock stort förtroende för Frida för hon var så lugn och ingav kompetens. Plus att hon gillade Michael (ja ni vet han väskan från Skottland...) :-) Så håll nu tummarna där ute och påminn mig gärna om att göra dagens övningar som är: vicka/krafsa på tårna a la typ plocka äpple och stretcha foten samt tårna. Detta ska göras flera gånger om dagen. Tror mig jag ska göra allt jag kan för att detta ska funka men en lite påminnelse då och då är ju aldrig fel...

The package - fasiken Jensen du har redan tufsat till tejpen...

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Varför är jag öppen med min Gastric Bypass?

Jag är tillbaka...

Dag 70 - Förlängt abonnemang på Mamma Fitness