Dag 120 - Fokusera på vad du väljer
Först och främst måste ju inleda med att det 32 dagar kvar på denna utmaningen. En sak jag har verkligen kommit till insikt med under denna tiden är att det är så här jag ska leva mitt liv. Jag måste röra på mig för att må bra och det måste vara varierat för att jag inte ska tröttna. Jag älskar zumba, BodyCombat, styrketräningen, passen med PT Marie, crosstrainer, löpbandet, BodyAttacken, simningen - jag har helt enkel blivit beroende av att röra mig.
Dock viktigt att påpeka att jag älskar även mina vilodagar för annars hade jag aldrig orkat. Ibland är det skönt att slappa i soffan men känns skönt att ha fått in vanan och rutinen på träningen. Jag väljer ett aktivt liv framför soffan för jag älskar hur jag mår just nu och hur stark min kropp känns. Även om jag känner av de nya övningarna med PT Marie idag. Imorgon vill jag knappt tänka på :-)
Vidare vad det gäller kosten så är LCHF a la Tina style det som funkar för mig. Jag har dragit ner på kolhydrater ganska så drastiskt typ 85 % mindre. Tidigare kanske jag åt pizza minst en gång i veckan. Pommes älskar jag. Pasta och bröd är inte så dumt det heller. Frukt till mellanmål eller frukost. Ja listan kan göras lång.
Nu ser en typisk matdag ut så här:
Fast jag faktiskt mår bättre av att äta kyckling med grönsaker så ibland är man bara sugen på mer kolhydrater. Och det är aktiva val jag gör och då tar jag även konsekvenserna såsom matkoma eller bubbel i magen. För kan jag avstå pizza, pommes, pasta, frukt så tänker jag faktiskt äta en bakad potatis ibland.
Tror också på att var och en hittar en metod som funkar för dem och detta är min metod. Och denna metoden kommer att stanna i mitt liv även efter 152 dagar för detta är mitt sätt att leva och må bra. Jag har insett det nu och acceptera det. Det är nog det som är det svåraste i det hela. Annars är det ju en enkel ekvation utav intag och motion. Men att inse och acceptera att det är ens livstil är det svårast dvs att ändra beteendet.
Vad är din metod och hur fungerar den? Tänker du mycket på vad du "inte får" eller gör du aktiva val?
Dock viktigt att påpeka att jag älskar även mina vilodagar för annars hade jag aldrig orkat. Ibland är det skönt att slappa i soffan men känns skönt att ha fått in vanan och rutinen på träningen. Jag väljer ett aktivt liv framför soffan för jag älskar hur jag mår just nu och hur stark min kropp känns. Även om jag känner av de nya övningarna med PT Marie idag. Imorgon vill jag knappt tänka på :-)
Vidare vad det gäller kosten så är LCHF a la Tina style det som funkar för mig. Jag har dragit ner på kolhydrater ganska så drastiskt typ 85 % mindre. Tidigare kanske jag åt pizza minst en gång i veckan. Pommes älskar jag. Pasta och bröd är inte så dumt det heller. Frukt till mellanmål eller frukost. Ja listan kan göras lång.
Nu ser en typisk matdag ut så här:
- Innan morgonträning: en näve mandlar (ca 10-20 st)
- Frukost: 2 finncrisp, 2 kokta ägg plus hemmalagade räksallad (dvs räkor, majo och peppar) eller på helgen blir det oftast omelett med skinka/bacon
- Lunch: kyckling/kött/fisk med grönsaker plus fet sås
- Mellanmål: 1 kokt ägg eller proteinbar, ibland en näve mandlar
- Middag: kyckling/kött/fisk med grönsaker plus fet sås eller omelett eller soppa eller proteinbar (beror på träning etc)
- Plus ibland på helgen lyxar jag till det och äter bär med vispad grädde som efterrätt
Fast jag faktiskt mår bättre av att äta kyckling med grönsaker så ibland är man bara sugen på mer kolhydrater. Och det är aktiva val jag gör och då tar jag även konsekvenserna såsom matkoma eller bubbel i magen. För kan jag avstå pizza, pommes, pasta, frukt så tänker jag faktiskt äta en bakad potatis ibland.
Är ju mycket annat som ändras tex äter inte konstgjort margarin längre utan Bregott och kokosfett är det som gäller. Märker också skillnaden på att fruktintaget minskat. Äter kanske frukt vid ett tillfälle i månaden nu och märker skillnaden i framför allt sötsuget. Plus att jag är mer medveten i mina matval överhuvudtaget. Till exempel äter fet fisk som lax minst en gång i veckan. Och detta sättet som jag gjort nu de senaste 120 dagarna att äta är verkligen det optimala för mig.
Men jag skulle ju ljuga om jag inte erkände att jag längtar till resan till Italien i juni där jag ska äta pizza och pasta på längden och tvären. Men det kommer inte vara i närheten av hur det såg ut tidigare för det skulle helt enkelt min kropp inte palla längre. Och när jag kommer hem är det tillbaka till det som funkar och gymmet. Detta är min livsstil och vad som passar mig.
Likadant med mina kommande sockerdagar. Är ju nu 4 månader sedan jag åt socker dvs godis, choklad, glass, kakor, läsk etc. Ännu ett val som funkar för mig dvs jag väljer att inte äta socker för jag vet hur det slutar. Det slutar med sockerkoma och sockerhets där det inte finns något stopp. Plus massiv viktuppgång. Därför funkar mina 10 sockerdagar per år för mig. Och nästa tillfälle är vid midsommar så det är ju nästan 2 månader kvar innan jag väljer den frossan.
Får ofta frågan - är det inte jobbigt, hur klarar du det, jag hade bara tänkt på det jag inte får. Och visst är det skitjobbigt när alla runt mig äter efterrätt och jag också vill ha. Men jag vet ju också att det inte slutar vid en kaka eller en gång. Och det är inte värt det för jag vet hur dåligt jag mår efteråt. Och anledningen till att jag klarar det är för att jag är tillräckligt motiverad. Är man inte det så fixar man det inte. Gäller ju egentligen allt i livet eller hur?
Och jo jag håller med det är svårt att inte fokusera på allt man "inte får äta". Tex när jag fick reda på att jag var laktosintolerant så tänkte jag bara på att nu kan jag aldrig mera äta det och det. Eller nu när jag inte äter socker är det ju mycket jag "inte får äta". Men numera tänker jag på det som att jag väljer min mat och fokusera på det jag väljer att äta. Och att det finns bra alternativ. Till exempel hallon med grädde till efterrätt istället för kladdkaka. Det är inte fy skam.
Tror också på att var och en hittar en metod som funkar för dem och detta är min metod. Och denna metoden kommer att stanna i mitt liv även efter 152 dagar för detta är mitt sätt att leva och må bra. Jag har insett det nu och acceptera det. Det är nog det som är det svåraste i det hela. Annars är det ju en enkel ekvation utav intag och motion. Men att inse och acceptera att det är ens livstil är det svårast dvs att ändra beteendet.
Vad är din metod och hur fungerar den? Tänker du mycket på vad du "inte får" eller gör du aktiva val?
Nu blir det en kommentar här med, haha! Så bra skrivet Tina!! Jag håller med dig och känner igen mig i mycket. Jag tränar varierat som du - just nu kör jag iofs ett test, tränar bara kondition i maj och ska bara köra styrka i juni - och jag kör på så många dar jag orkar på raken, kroppen säger till när den är trött å då vilar jag.
SvaraRaderaMaten jag äter är ju lchf, jag är ganska strikt måste jag säga (dock inte hysterisk!), men det funkar för mig och jag mår superbra av all god mat som finns att äta, jag känner som du att jag försakar inget genom att ta bort sockret, utan jag ser till det jag KAN äta, lagar varierad mat för att inte tröttna - för vem vill leva på bara köttgryta liksom?? Det är SÅ skönt att slippa sockersuget, är mycket lugnare i kroppen å sinnet nu för tiden. Och att låta bli när andra äter sött är inget problem, skulle jag bli sugen så tar jag ett snack med mig själv och kommer alltid fram till samma sak - att jag inte vill ha!=)
Livet har blivit mycket enklare sen jag började med lchf!=))
Kram å ha en bra dag!!