Jag behöver hjälp!

Den senaste månaderna har tankarna snurrat i mitt huvud kring min viktminskning eller snarare mitt beteende kring mat och att det går åt fel håll igen. Träning är ju inte mitt bekymmer men mitt ätbeteende och kostvanor är the issue. Viktminskning är verkligen som en berg och dalbana och hur djupa dalarna blir beror på olika saker. Och visst förr stannade jag på 117 kilo och denna gången på 97 kilo men beteendet är exakt detsamma.

Det är precis som jag klarar max ett år att stick to the plan eller snarare någorlunda och min kropp svara på det. Så 2008 och halva 2009 så gick det ner, resten av 2009 stilla och något kilo hit och dit, 2010 käpprakt åt helvete men andra halvan kom jag igång med träningen igen. 2011 gick det galant igen även om jag trillar dit på socker då och då. Och detta året så slappnar jag av mer och tänker ja men jag tränar ju så hårt... Och vips så vräker jag i mig till höger och vänster plus tränar faktiskt 4000 minuter mindre än 2011.

Jag tänker alltid att ja men det är bara dessa X veckorna, på semestern, efter detta träningseventet efter whatever sen kommer allt vara löst. Sorry I don't think so... Det är en kamp för livet och jo jag väljer att kalla det en kamp. För det är så många olika delar att jobba med tex varför äter jag, hur äter jag, varför gör jag de val jag gör, hur ska jag motivera mig, hur ska jag ta mig upp ur tillfälliga bakslag? Och dessa medvetna val tror jag är något man får jobba med på livstid.

Finns liksom ingen quick fix där detta löser sig på 2 veckor utan man måste jobba med det aktivt oavsett vilken "kostreligion" man anser sig tillhöra. Ovsett om det är LCHF och man nu efter jul kör strikt igen eller GI där man kör rivstart igen eller Viktväktarna där man nu i början på januari räknar points igen. Ens vikt går hit och dit beroende på jul och semester eller om något annat hänt i livet där man "valt att unna sig" med gotter.

Visst jag åstadkom en massa under förra året så missförstå mig rätt. Jag är jättestolt över det och träningsnöjd men jag är inte nöjd över hur jag hanterar mat och socker. Jag tror definitivt lågkolhydratkost, att undvika socker och vitt mjöl, ekologiskt och närproducerat is the shit och inget jag tänker överge som kostfilosofi i mitt liv. Men något jag och maken, som känner mig bäst och stöttar mig till 100%, har insett är att jag behöver återfå kontrollen (om jag någonsin haft den...) samt att jag behöver extern hjälp.

Jag har också insett att för mig funkar det inte att "bara" blogga och få hejarrop eller dra igång utmaning som rinner ut i sanden på dag 3 eller att be maken/PT-Malou ha koll på vågen eller köra någon online-tjänst. Jag måste ha en verklig person som håller mig accountable, jag behöver stöttning/peppning utav likasinnade i samma situation i verkliga livet, jag måste ta farväl utav socker och bryta mitt mönster, jag måste analysera mina hjärnspöke och ge mig verktyg att hantera matsituationer såsom att äta en lagom portion/inte äta så snabbt/inte äta i smyg/inte ursäkta mig med att såhär har jag ätit sedan jag var 6 år...

Jag försöker ju i denna bloggen beskriva min verklighet dvs varje dag är inte en dans på rosor eller varje dag är det inte jättekul att träna eller vad det nu kan vara. Lika gärna som jag skryter om mina världsrekord i marklyft :-) Dock skriver jag inte om varje detalj i mitt liv men detta är ju min dagbok för min hälsoresa där kost och träning är huvudbitarna. Därför vill jag vara totalt öppen med mina val och konsekvenserna utav dessa. Även om jag undanber mig trista kommentar och bara vill ha hejarrop...

Därför är mitt val för 2013 att skriva på ett avtal med Itrim i Lund. Deras nyöppnade kost- och motionscenter ligger knappt 5 minuter ifrån mitt jobb. Jag kommer få en personlig hälsocoach som stöttar mig, jag kommer gå på möten varannan vecka med andra som kämpar med sin vikt samt jag kommer vägas och mätas dessa gångerna. Det jag också gillar med konceptet är träningen på centret och att man ska få in vardagsmotion med en stegräknare.

Jag har kompisar i min närhet som lyckats enligt detta konceptet tidigare och fortfarande år efteråt håller sin målvikt. Plus att jag kommer ha nära vänner som kör samma koncept som jag under samma tid så vi kan stötta varandra - både online och i verkliga livet. Om det är en tuff dag kan jag få hjälp och vi kan träna ihopa. Det jag känner går emot det jag fått lära mig på kostrådgivningen är just de första veckorna när man ska dra ner på kalorierna och leva på måltidsersättning.

Inte något jag någonsin gjort så jag har ingen aning om hur min kropp kommer reagerar. Plus att jag vill fortsätta med min träning. Okej jag kommer nog inte sätta rekord i marklyft denna tiden men jag vill fortsätta träna med PT-Malou, köra kettlebells och annan träning. Jag tror inte detta är en quick fix lösning utan att jag kommer få jobba hårt för att lyckas. Dock behöver jag en kick-start för att inte tappa motivationen just nu och tappa greppet ännu mera. Plus en långsiktigt lösning som kostar att överge...

När detta publiceras på bloggen är jag på mitt första introduktionsmöte där jag ska få veta mera om konceptet och en plan upplagd utifrån mig och mina behov. Men tänkte som skrivet att jag ville köra med öppna kort både för mig själv och er bloggläsare. Skriver också detta i hopp att få stöttning och förståelse för hur jag väljer att hantera min viktkamp. För en sak är säker - jag ger aldrig upp!!! Kram på er!

Kommentarer

  1. Du skulle lika gärna kunna skriva om mig. Jag är också extremt nöjd med min träning och min utveckling där. Nöjd med att jag gått tre instruktörsutbildningar och är en uppskattad instruktör. Men jag, precis som du, har jag samma bekymmer med vikten och med motivationen att "hålla i". Sen 1 1/2 månad får jag också hjälp. Av min PT och kostcoach. Ungefär samma upplägg som Itrim. Det svajade lite under jul och nyår men nu är jag tillbaka och äter och tränar enligt ett strikt schema. Och på måndag är det vägning och mätning igen. Och det ger resultat.
    Stort lycka till Tina! Jag finns här och vi kan peppa varandra :-)

    Kram, C

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är du och jag Camilla :-) Lycka till och va bra att vi har varandra!!! Kram

      Radera
  2. Uppskattar att du är så ärlig i din blogg. Jag har inte viktproblemet själv men ett sjuhelsikes sockerberoende som alltidfunnits där. 2013 ska bli året som detta minskas, har själv svårt att tro att jag skulle kunna få bort det helt!

    Jag hejar på dig!!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det där sockret Linda... Kämpa på du kommer fixa det!!! Kram

      Radera
  3. Lycka till! Låter som ett bra koncept. Du kommer att klara detta galant, precis som du har klarat allt annat. / Kram M.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh tack Margaretha - är så glad för din stöttning!!! Kram

      Radera
  4. Jag har också massor med folk runtomkring mig som har Itrimat. Vissa har lyckats, andra inte. Dom som inte har lyckats är dom som inte har fattat varför dom var överviktiga från början utan såg det just som en quick fix. Dom sitter där nu med skägget i brevlådan och har gått upp alla kilon igen.

    Eftersom du är medveten om problemet så är jag övertygad om att det här kommer att gå galant. Jobbigt som sjutton kommer det säkert att bli men med din vilja så kommer du att lyckas.

    Hejja hejja.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis jag tror det kvittar vilken metod/program man väljer om man inte tar ett helhetsgrepp och ser det långsiktigt så funkar det inte. Ja det kommer bli tufft men jag ska lyckas!!! Tack så mycket för ditt pepp!!!

      Radera
  5. Itrim är BRA. Jag var motionskund hos dem i Malmö för några år sedan och det var ett väldigt trevligt team - jag hoppas du blir nöjd! Jag tror också på att man måste komma till rätta med problemen i grunden innan man kan komma dit man vill komma. Däremot så misstänker jag att du kommer vilja ha lite tyngre styrketräning som komplement till deras cirkelträning :-) Stort lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Pernille, tack för din stöttning och det var kul att ses lite igår på gymmet även om det blev för en kort tid. Ha det gott och njut nu av skidorna :-) Kram

      Radera
  6. Jag har liknande viktresa bakom mig & efter att ha testat allt så är faktiskt terapi med psykolog det enda som hjälpt långsiktigt. En bra hjälp att se vad som ligger bakom ätbeteendet, för att därigenom kunna hantera. Ett litet tips i all välmening. Varmt lycka till, oavsett!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Mia! Grattis till att du har hittat vad som funkar för dig. Jag håller med dig man behöver all extern hjälp man kan få för att ta itu med det bakomliggande problemen. Tack!

      Radera
  7. Det låter verkligen toppen Tina! Jag har själv lyckats få de insikter som jag behövde för att äntligen komma tillrätta med 30 års jojo-bantning med oräkneliga metoder ;) Nu har jag varit viktstabil i 13½ månad och ser fram emot ett fortsatt liv som normalviktig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket och stort grattis till din hälsoresa!!! All lycka på vägen!!!

      Radera
  8. Hej jag fann dig just hos en annan blogg.
    Jag skulle börjat ni i tisdags men blev tvungen att op mog igår så nu bara väntar jag tills jag får klartecken att börja av läkarna.
    Undertiden så väntar jag och läser här :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Maria, kul att du har hittat hit och välkommen tillbaka. Hoppas du snart mår bra och kan köra på!

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Varför är jag öppen med min Gastric Bypass?

Jag är tillbaka...

Vad har jag inte gjort?