Hur går det för Emma?

Här kommer Emmas nästa Vår Ruset rapport från St Hansbackar... Och glöm inte att kolla hennes blogg!

"Tredje veckan, då blev det äntligen gruppträning. Har aldrig tränat löpning i grupp tidigare. Om man inte räknar handbollsträningarna, men de skedde förra seklet och är därmed preskriberade. Inte heller räknas träningarna med Maken, för två löpare gör ingen löpargrupp.

Som uppladdning inför denna träning hade jag frotterat mig med Mr Grey. Eller Herr Grå som Storasyster kallar honom. Det var nämligen vi två som tillsammans tog oss an honom. Även om Storasyster inte såg samma tjusning i remmarna som jag.

Väl i backen var det adrenalinpåslag. I alla så länge jag stod på marken. Adrenalinet hjälpte nog även till första vändan i backen. Efter tre rundor började jag flacka med blicken. Funderade på att fråga var den där busken var, den som man skulle kräkas bakom. Men insåg ganska snabbt att jag nog inte skulle öppna munnen. I alla fall inte förrän jag hittat den där busken.

Det redde upp sig till slut och träningen kunde fortsätta. Mest tack vare fantastiskt peppande ledare och väldigt ettrig coach. När det var tid för intervaller varvat med statiska övningar på plan mark kom de nästan som en befrielse.

Att återse S:t Hans Backar var kul. Det såg ut som jag mindes från handbollsåren, då på förra seklet. Undantaget hysteriskt skrikande och lätt överviktig tränare med cigg i mungipan. Men honom saknade jag inte heller. Backarna gjorde sig bättre utan honom.

På lördag är det tid igen, denna gång i Pildammarna. Det går nog att hitta en och annan liten kulle där med. Men jag ser ändå fram emot det, lite väl  mycket faktiskt. Skrämmande, läskigt och alldeles alldeles underbart."

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Varför är jag öppen med min Gastric Bypass?

Jag är tillbaka...

Hur många burpees?